Mè Teresa

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Aller à la navigation Aller à la recherche
Mè Teresa Calcutta
Image illustrative de l’article Mè Teresa
Non nesans Anjezë Gonxhe Bojaxhiu
Fonksyon sè relijye
Nesans
Üsküb
Lanmò (ak 87 ane)
Calcutta Lend
Nasyonalite Ayisyèn
Domèn relijyon
Lòt enfòmasyon
Rekonpans Pri Nobèl Lapè 1979


Anjezë Gonxhe Bojaxhiu ( [ a ˈ ɲ ɛ z ə ˈ ɡ ɔ n d͡ʒ ɛ b ɔ j a ˈ d͡ʒ i u ] ] , nan relijyon Mè Teresa, kanonize nan Legliz Katolik kòm Sent Teresa de Calcutta, se yon relijyon natirèl Albanyen Katolik . Endyen, misyonè nan peyi Zend, Pri Nobèl Lapè an 1979. Fèt 26 out 1910 nan Üsküb ( Anpi Otoman ) epi li te mouri 5 septanm 1997 nan Calcutta ( Lend ), li pi byen konnen pou aksyon charitab pèsonèl li ak fondasyon yon kongregasyon relijye, Misyonè Charite yo ki akonpaye li epi suiv egzanp li.

Li te beatifye nan ane 19 oktòb 2003 pa Pap Jean-Paul II ak kanonize nan dat 4 septanm 2016 pa Pap Francis .

Premye yon manm nan Sè Lorette yo, li te kite kominote sa a nan ane 1949 pou « swiv apèl li epi answit te fonde kongregasyon l lan an 1950. Travay li ak moun ki pi pòv yo te kòmanse ak edikasyon timoun nan lari yo ak ouvèti "mouroir de Kalighat "nan Calcutta. Pandan plis pase 40 an, li te dedye lavi li bay pòv, malad, abandone ak moun ki pral mouri, premyeman nan peyi Zend ak apre nan lòt peyi, epi li te gide devlopman Misyonè Charite yo. Nan moman lanmò li, yo te responsab 610 misyon, nan 123 peyi, ki gen ladan l soup popilè, sant sipò pou fanmi, òfelina, lekòl, ospis ak kay pou moun ki gen maladi tankou lèp, SIDA oswa tibèkiloz .

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Anfans[modifye | modifye kòd]

Legliz la nan Skopje kote Manman Teresa te batize.

Paran li yo, ki te katolik, souvan ede pòv yo nan vil la, ak Anjezë regilyèman akonpaye manman l nan vizite pi pòv yo, kit se pòv ak alkòl oswa òfelen. Drâne, manman l, konseye pitit li yo: « Lè w fè sa ki byen, fè l tankou yon wòch w ap voye nan lanmè » . Menm jan an tou, yo regilyèman akeyi pòv yo sou tab yo; Anjezë make pa rekòmandasyon manman l: « Pitit fi mwen an pa janm aksepte yon mòde ki pa pataje ak lòt moun » .

Mè a edike pitit li yo nan lafwa kretyen an; timoun yo aktif nan lavi pawas Jezuit yo ap dirije . Fanmi an òganize veye lapriyè epi patisipe nan sèvis yo. Anjezë vin soprano nan koral vilaj la, jwe nan teyat, aprann mandolin . Se nan atmosfè lapriyè sa a ke Anjezë panse, nan laj 12 ans an, konsakre tèt li bay Bondye.; li pran sis ane pou yo konvenki nan apèl sa a . Li renmen solitid ak lekti men sante li frajil epi li soufri rim sèvo kwonik .

Li mande manman l pèmisyon pou l antre nan kongregasyon Sè Lorette yo. Manman l aksepte malgre opozisyon frè l Lazare ki twouve li tounen yon moun ki pèdi . Anjezë aplike avèk èd Pè Franjo Jambrekovic e depa li pwograme pou 25 septanm 1928 .

Relijyez ka Sè Lorette yo[modifye | modifye kòd]

Li kite peyi natif natal li jou ki te 26 septanm 1928 , a laj 18 tan, e li te rantre nan kouvan Sè Lorette, nan Rathfarnham toupre Dublin nan Iland, yon kominote ki te fonde nan XVII la . syèk pa Mary Ward , . Nan sis semèn, li aprann Basics yo nan angle . Li aprann tou disène apèl li nan lavi misyonè, petèt avèk èd Egzèsis espirityèl yo . LA11ye desanm 1928 , li te ale nan peyi Zend pou fè novisye li .

Pwofesè nan Kolkata[modifye | modifye kòd]

Li te fè dènye ve li nan peyi Zend nan dat 24 me 1937. An 1944, li nome direktris etid nan Sent Mari, yon lekòl ki rezève pou klas sosyal siperyè yo nan Calcutta. Li konsakre yon pati nan tan li nan bidonvil kote li ale pou konsole pòv yo ak malad yo, ak vizite moun ki entène lopital nan Nibratan Sarkal . Li ekri manman l , epi pwobableman anonse l ak fyète nominasyon li kòm dirèktris. Manman l reponn li: « Chè pitit mwen, pa bliye ke si ou te ale nan yon peyi byen lwen konsa, se te pou pòv yo. » ,.

Fondatris a[modifye | modifye kòd]

Sè Misyonè Charite yo[modifye | modifye kòd]

Byen rapid, plis pase dis jèn fi deside suiv Mè Teresa. Li mande ansyen elèv li yo pou yo konplete edikasyon siperyè yo . Nan prentan 1950, Pè Van Exem te mande Mè Teresa pou l ekri yon règ relijye. Li ekri règ la nan yon sèl swa epi li chwazi non Misyonè Charite [1] . Li chwazi non charite sa a ( agapé nan lang grèk): lanmou ki soti nan Bondye, Manman Teresa vle gaye lanmou ki soti nan Bondye . Ferdinand Perier inogire nouvo kongregasyon an 7 oktòb 1950 .

Yo adopte abiman sari a kòm yon abiman relijye pou melanje ak popilasyon Endyen yo . Paran plizyè mè nan yon branch Bengali nan Sè Imakile Konsepsyon yo, lè yo te fè remake ke fanm pòv k ap bale lari yo te mete sari a ak yon bann ble tou nan Calcutta, kongregasyon an te adopte ofisyèlman sari blan ki gen twa bann ble a nan mwa Me 1960 [2] . Blan ak ble yo se koulè tradisyonèl Marial ; fon blan an konsidere kòm yon senbòl pwop [3] . Twa bann yo senbolize volonte kominote a: povrete, obeyisans, ak pou gwoup twazyèm lan, pi gwo a, chastete ak sèvis sa ki pi pòv pami pòv yo [3] , [4] .

Devlopman planèt la[modifye | modifye kòd]

Bezwen ak ekstansyon Misyonè Charite yo[modifye | modifye kòd]

Premye layik yo, ki gen ladan Ann Blaikie, rankontre Mè Teresa epi yo vle ede nan bay kado pou timoun yo pou Nwèl la . Li, ki pa vle eskli okenn timoun, mande yo pou yo ofri kado tou pou jou ferye Mizilman oswa Endou . Layik sa yo ke tanzantan vion pi plis te vin kowoperatè aktif nan lòd la an 1960 .

Nan ane 1959 la make sa Mè Teresa rele « twazyèm etap nan lavi mwen » . Dis ane apre fondasyon li a, kongregasyon li a ka devlope pi lwen pase limit dyosèz li a nan Calcutta .

Ekstansyon Entènasyonal[modifye | modifye kòd]

Apati 1965, Misyonè Charite yo te etabli tèt yo nan Amerik Latin nan sou demann Pap Paul VI . Entegrasyon ase difisil nan peyi sa yo pou alafwa respekte klèje lokal la ak obeyi Pap la . Mè Teresa, sepandan, refize nenpòt patisipasyon politik sè yo, chwazi pou yo ale nan tout peyi, menm nan diktati tankou Ayiti, Filipin yo nan Ferdinand Marcos oswa Mizilman Yemèn, ki [OMS ?] ki trè fòtman repwoche l ' .

figi planetè[modifye | modifye kòd]

Sandro Pertini ak MèTeresa an 1978 .
Mè Teresa te resevwa Meday Prezidansyèl Libète nan men Prezidan Ronald Reagan an 1985.

An 1969, Misyonè Charite yo te rekonèt pa dwa pontifikal. An 1971, Mè Teresa te resevwa Pri Jean la XXIII nan men Pap Paul VI, ki make kòmansman rekonesans entènasyonal travay li . Apre sa, li te fonde yon kay nan New York ansanm ak yon novisye nan Lond .

An 1976, li te fonde lòd Sè Kontemplatif yo, Sè sa yo ki konsakre tan yo nan lapriyè pou pòv yo; li te fonde premye kay la nan New York .

17 oktòb 1979 , li te resevwa Pri Nobèl Lapè, ke li te aksepte.nan non pòv yo". Ti mè a pa trayi konviksyon li pandan diskou li, li denonse avòtman: « Jodi a, nou touye plizyè milyon timoun ki poko fèt, e nou pa di anyen. Prions tous pour avoir le courage de défendre l'enfant à naître et pour donner à l'enfant la possibilité d'aimer et d'être aimé. »

Pòtre Mè Teresa an 1988.

An 1984, li te fonde "Pè misyonè charite yo ak Pè Joseph Langford. 11 desanm nan menm ane a, li te vin ede viktim yo nan dezas Bhopal la, kèk jou apre dezas la. An 1985, li te resevwa nan men Ronald Reagan pi gwo onè Ameriken an . Menm ane a, li te kreye premye kay pou viktim SIDA nan New York, ki te fèk parèt ,

Pwoblèm sante ak lanmò[modifye | modifye kòd]

Tonm Mè Teresa nan kay mè Calcutta.

Nan menm ane 1989 sa a, mè a te soufri yon arè kadyak, e li te demisyone nan pozisyon Siperyè Misyonè Charite yo . Sepandan, li te re-eli an 1990. Li te kontinye vwayaj li malgre sante frajil li, epi li te fonde yon kay nan Albani, nasyon orijin li . Nan mwadesanm 1991 , li te soufri nemoni e yo te swanye nan yon klinik Kalifòni. Li te entène lopital ankò nan lavil Wòm an 1992 ak nan Delhi an 1993 , epi li te sibi nan Calcutta an 1996 twazyèm angioplasti li nan senk ane .

Mè Teresa gen yon timè nan lestomak. An jiyè 1997, li te retounen Calcutta. Li mouri 5 septanm 1997, nan kay mè Misyonè Charite yo . Gouvènman Endyen an te deklare yon jou dèy epi, pou koupe ak tradisyon, te òganize yon fineray leta pou li 13 septanm nan estad ki kouvri nan Netaji

Espirityalite[modifye | modifye kòd]

"Mwen swaf»[modifye | modifye kòd]

Mè Teresa trè make pa eksperyans 10 septanm 1946 la, e byenke li diskrè pandan plizyè ane konsènan eksperyans sa a , li mete pawòl Jezi yo sou kwa a: " mwen swaf» nan tout chapèl Misyonè Charite yo .

Lè li eksplike eksperyans li 10 septanm 1946 , li fè konnen li te fè eksperyans "swaf bondye" tankou yo te « gwo anvi ki soti nan Bondye pou li renmen epi renmen li tou» . Lè sa a, li vin konprann vokasyon li kòm reponn ak swaf Bondye sa a, renmen pòv yo ke li wè Bondye nan yo a.

Mè Teresa vin nan kèk deseni youn nan moun ki pi popilè sou planèt la epi yon lejand vivan. Non li vin sinonim ak lanmou san kondisyon, sakrifis tèt li ak devosyon . Li pa enterese nan onè, li raman sonje pri yo resevwa, oswa vann meday yo nan lòd yo finanse travay li; sa a plis montre fason li dezenterese , menm si li di li aksepte prim yo "an favè pòv yo» [5] .

Posterite[modifye | modifye kòd]

Eritaj[modifye | modifye kòd]

Rekonesans[modifye | modifye kòd]

Tablo onè Manman Teresa te resevwa
Ane Onè Peyi
1962 Padma Shri peyi Zend
1962 Lòd Lotus la peyi Zend
1962 Prim Ramon Magsaysay Filipin
1970 Good Samaritan Award ETAZINI
1970 Jean Pri XXIII Itali
1970 Templeton Prize Angletè
1978 Balzan Prize Itali
1979 Pri Nobèl Lapè Nòvèj
1980 Bharat Ratna peyi Zend
1981 Legion Onè Ayisyen Ayiti
1985 Meday Prezidansyèl Libète ETAZINI
1996 Yo te nonmen sitwayen onorè nan Etazini nan Amerik la ETAZINI
2003 Beatifikasyon pa Jean-Paul II Vatikan
2016 Kanonizasyon pa Francois Vatikan

Devosyon[modifye | modifye kòd]

Estati Manman Teresa nan Legliz Our Lady of Rosary, nan eta Hidalgo nan Meksik .

Lavi Mè Tereza ak beyatifikasyon rapid li fè l tounen yon figi adorasyon pou kretyen ki vle imite modèl charite kretyen li anvè moun ki pi defavorize yo. Priyè relijye a te ekri yo, tankou Chemen li a tèlman senp ke li te enprime ak distribye bay moun li te rankontre yo, gaye ; estati ki sanble ak li parèt nan legliz yo.

Yon selebrasyon santenè nesans Mè Teresa fèt nan Calcutta [6] . Pami pèsonalite ki te vin rann li omaj, 17ye Karmapa, yon lama Tibetan enpòtan, inogire yon ekspozisyon fotografi .

Pwosesis kanonizasyon[modifye | modifye kòd]

Beyatifikasyon[modifye | modifye kòd]

Legliz Katolik rekonèt yon mirak nan Mè Teresa . Se sou yon " gerizon ” ki ta note pa doktè nan yon fanm Endyen, Monika Besra, rive dapre li nan yon timè nan lestomak la. gerizon sa a te obsève sou 5 septanm 1998 , jou premye anivèsè lanmò fondatè Misyonè Charite yo. Men, doktè yo ki te trete Bangladèch la konteste temwayaj dout li, konsidere ke li te sèlman soufri ak yon sis tibèkiloz pa tretman dwòg li [7] , [8] . Anplis de sa, Christopher Hitchens fè remake ke Pap Jean-Paul II te akselere pwosedi beyatifikasyon nan efase an 1983 biwo defansè dyab la, ranplase pa sa ki nan "pwomotè lafwa» [9] .

Kanonizasyon[modifye | modifye kòd]

Logo kanonizasyon Manman Teresa.

Kanonizasyon li, ki pwoklame li yon sent, mande pou rekonesans yon dezyèm mirak atribiye ak mè a, paske yo konsidere ke egzamen an nan pèsonalite a te deja fèt nan kad pwosesis beatifikasyon an. Kesyon an leve si wi ou non dènye lèt ki dekri "nwit lafwa» ke Manman Teresa te pase a t ap ralanti pwosesis kanonizasyon li a. Nan yon dokiman ofisyèl, Vatikan an afime ke dout yo ak soufrans ki te pote nan limyè nan ekriti mè a yo wè kòm yon eleman ki anrichi pèsonalite li men abandon espirityèl li ak konsiderasyon anprint ak relativis relijye mennen Kadinal Pietro Palazzini, prefè Kongregasyon pou Kòz Sen yo, pou efase retisans li, jouk li mouri nan ane 2000 . Kongregasyon sa a finalman rekonèt tèm mè a itilize pou dekri soufrans li yo "yo patikilyèman fò, epi yo ka choke", men tou sonje ke sa a "nwit lafwa" se yon eksperyans souvan ki viv nan lavi espirityèl la [10] .

17 desanm 2015 , Pap Franswa pibliye yon dekrè Kongregasyon pou Kòz Sen yo ki rekonèt yon mirak atravè lapriyè Manman Tereza [11] .

Rekonesans nan kilti[modifye | modifye kòd]

Kote ki dedye ak Mè Teresa[modifye | modifye kòd]

Manman Teresa Memoryal House nan Skopje, Masedwan.

Li se sijète jwenn yon komemorasyon espesyal nan peyi natif natal li nan Balkan yo. Yon kay chonje dedye a memwa l 'nan sant la nan Skopje, Masedwan; li gen anpil rlik mè a, ansanm ak yon rekonstriksyon lakay li te ye lè l te timoun. Mè Teresa te bay non li Ayewopò Entènasyonal Tirana an 2001, ansanm ak pi gwo ak dezyèm pi gwo lopital sivil vil la. Nan Albani, Mè Teresa menm gen jou ferye piblik li, Dita e Nënë Terezës,19 oktòb . Nan peyi vwazen Kosovo, lari prensipal nan kapital la, Pristina, te rele Ri Mè Teresa ( Rruga Nëna Terezë ) [12] .

Plak nan lari pou ri Mère-Teresa ( 17th distri nan Pari ).

Nan anpil peyi, Mè Teresa te prete non li nan yon pakèt kote. Kidonk, li bay yon ri nan Bronx pote non li, New York, nan yon katye majorite moun se Albanyen. Mè Teresa te vin patwone anpil enstitisyon edikasyonèl tou [13] , [14] ak kote pou adore [15] , [16] .

Astewoyid (4390) Madretresa te rele konsapou rann li omaj.

Travay ki dedye a Manman Teresa[modifye | modifye kòd]

Yon premye biyografi Mè Teresa te pibliye an 1977 pa Edouard Le Joly, anba tit We do it For Jesus. Mother Teresa and her Missionaries of Charity [17]

Gen lòt ki swiv, ladan l sa ki te siyen pa Navin Chawla (an 2004), yon ansyen ofisye Endou nan Ministè Kominikasyon Endyen an ki te patisipe aktivman pandan ven ane nan aksyon ak lit Mè Teresa. An paralèl, anpil liv biyografik, ajiografik, kritik, fiksyon istorik , oswa menm bann komik [18] pibliye pou trase lavi mè a.

Dokimantè 1969 Malcolm Muggeridge Something Beautiful for God, emisyon sou BBC la, revele Mè Teresa bay .

An 1998, albom Mother, we'll miss you te lage nan onè li. Chante yo fèt pa chantè popilè Ameriken yo, tankou José Feliciano .

Kritik[modifye | modifye kòd]

Konsèvatis relijye yo[modifye | modifye kòd]

Kek moun [OMS ?] kritike pwoselitis relijye Mè Teresa ki batize timoun yo ak moun ki mouri. Dapre defansè li yo, li chèche respekte kwayans malad yo: li batize timoun yo sèlman lè li, apre rechèch, pa gen okenn lide sou relijyon paran yo . Menm jan an tou pou moun ki mouri, li batize yo sèlman eksepsyonèlman, lè yo pa gen okenn siy ki pèmèt yo rekonèt relijyon yo, epi lè yo pèdi memwa yo oswa rezon yo. Sa a pèmèt moun ki malad yo gen yon antèman, epi yo dwe antere l nan yon simityè. Sè yo remèt lòt kadav yo bay prèt Endou oswa iman mizilman .

Opozisyon li a avòtman, an akò ak prensip yo nan Legliz Katolik la, yo kritike tou, gen kèk akize l fè remak anti-feminis [19] . Kidonk, li te deklare lè li te resevwa Pri Nobèl Lapè li an 1979 : « pi gwo fòs detwi lapè jodi a, asasina dirèk pa mè li menm » [20] . Gen moun ki wè nan opozisyon li ak avòtman yon aksyon politik ki an kontradiksyon ak dezi li pou pa genyen li, ak dezi li genyen sèlman relasyon moun ak moun . Pafwa refere li kòm "tradisyonalis fè tèt di an 1995, li te rele Ilandè yo pou yo vote non nan referandòm sou dwa pou divòse .

Resevwa Kritik sa yo[modifye | modifye kòd]

Lè lanmò li, travay li te onore pa yon omaj nasyonal nan peyi Zend [21] .

Apre kanonizasyon li sou 4 septanm 2016 , kritik yo reparèt [22] . Pozisyon li yo, patikilyèman sou seksyalite, yo konsidere kòm reyaksyonè ak mank de swen pou soufrans nan kabann lanmò yo kritike pa volontè ki soti nan lospis Misyonè Charite yo [23] , [24] . Anplis de sa, nan yon travay konsakre nan relasyon fanm blan ak lòt pèp, istoryen maksis la Vijay Prashad (en) denonse yon sèten vizyon kolonyalis [25] nan charite jan Mè Teresa t ap defann nan.

Piblikasyon[modifye | modifye kòd]

Nòt ak referans[modifye | modifye kòd]

Referans[modifye | modifye kòd]

Sous prensipal yo itilize
  • Perle Scemla, Thérèse, Teresa : la Passion en Héritage, La Flèche, Édition no 1, mars 1997, 258 p. (ISBN 2-86391-790-0)
  1. groupe="F" name="p.129"
  2. (en) « (en) Mother Teresa habit: From one stripe sari to 3 », sur cmpaul.wordpress.com, .
  3. 3,0 et 3,1 Nuns copyright St Teresa’s sari, CathNews, juillet 1917.
  4. The mother’s legacy: The blue-and-white stripe sari of Saint Teresa is now an intellectual property of Missionaries of Charity, indianexpress.com, 2017.
  5. Sabine Cayrol, Le Nobel à la petite sœur des parias. Publié en décembre 1979. Paris Match. Consulté le 12 avril 2010.
  6. Calcutta célèbre le centenaire de la naissance de Mère Teresa, 26 août 2010.
  7. « Monica Besra, l'une des deux "miraculées" de Mère Teresa, témoigne ». lepoint.fr. 2 septanm 2016. .
  8. Pierre Prakash (2003). « Un vrai-faux miracle pour béatifier mère Teresa ». liberation.fr. .
  9. Christopher Hitchens (21 desanm 2015). « Mère Teresa était une fanatique, une fondamentaliste et une imposture ». slate.fr. .
  10. Isabelle de Gaulmyn, Les conditions d'une canonisation ne sont pas encore réunies. La Croix, publié le 5 septembre 2007. Consulté le 16 juillet 2010.
  11. (it) Salle de presse du Saint-Siège, « (it) Promulgazione di decreti della Congregazione delle Cause dei Santi », sur press.vatican.va, (consulté le ).
  12. Sur Google maps.
  13. Site de l'école Mother Teresa, à Londres.
  14. Site de l'école Mother Teresa, à Delhi.
  15. Site de l'église (en) Mother Teresa of Calcutta, Topeka, Kansas, États-Unis.
  16. Page de la paroisse Bienheureuse Mère Teresa des Valmonts d’Ornain, France.
  17. Traduite en français et publiée au Seuil (Paris) en 1979 : Mère Teresa et les Missionnaires de la Charité.
  18. Par exemple,
  19. (en) Aroup Chatterjee, « (en) Mother Teresa: The Final Verdic », sur Meteor Books.com, (consulté le ).
  20. « Mère Teresa, une icône controversée ». ledauphine.com. 3 septanm 2016. .
  21. L'Humanité, Des funérailles nationales pour Mère Teresa. Publié le 8 septembre 2010. Consulté le 16 juillet 2010.
  22. « Mère Teresa, une sainte aux parts d'ombre controversées ». Le Huffington Post. Retrieved 4 septanm 2016. .
  23. Kaput, Mallika; Sugam Pokharel. « (en) Was Mother Teresa really saintly? ». CNN (in anglais). Retrieved 4 septanm 2016. .
  24. « J'ai été volontaire auprès de la congrégation de Mère Teresa. C'est une arnaque sans nom ». nouvelobs.com. Retrieved 4 septanm 2016. .
  25. « (en) White Women in Racialized Spaces ». sunypress.edu (in anglais). Retrieved 4 septanm 2016. .
  • Monseigneur Jean-Michel di Falco, Mère Teresa, les Miracles de la Foi, La Flèche, Édition no 1, septembre 1997, 258 p. (ISBN 2-86391-798-6)
  • Christian Feldmann, Mère Teresa, une Vie où la Charité demeure, Saint-Augustin, 2002, 129 p. (ISBN 978-2-88011-285-1, lire en ligne)
  • Francesco Follo et Michel Salamolard, Mère Teresa : reflets d'un visage offert aux plus pauvres, Saint-Augustin, 2003, 165 p. (ISBN 978-2-88011-325-4, lire en ligne)
  • Frédéric Lenoir et Estelle Saint-Martin, Mère Teresa Biographie, Paris, France Loisir, juin 1994, 310 p. (ISBN 2-7242-7823-2)
Lòt Sous

Gade tou[modifye | modifye kòd]

Bibliyografi[modifye | modifye kòd]

  • Teresa de Calcutta de Piero Ventura et Gian Paolo Ceserani avec la collaboration de Marisa Murgo Ventura - Traduit de l'italien par Christine Barbacci. - Paris : Salvator, Modèl:Coll. ; Bruxelles : Fidélité, 2005. – Modèl:Nb p., 30 cm. (ISBN 2-87356-321-4) (Fidélité) et (ISBN 2-7067-0396-2) (Salvator). [ouvrage pour la jeunesse].
  • Mère Teresa - Dans le silence du cœur, Méditations rassemblées par Kathryn Spink - Traduit de l'anglais par Hélène Costes. Les Éditions du Cerf, Paris 2003 (ISBN 978-2-204-07182-6)
  • Mère Teresa : Les écrits intimes de la "Sainte de Calcutta". Textes édités et commentés par Brian Kolodiejchuk MC - Traduit de l'anglais par Cécile Deniard et Delphine Rivet, Éditions Lethielleux, Paris, Erreur de script : la fonction « modelDate » n’existe pas., 444 pages (ISBN 978-2-283-61035-0)
  • Leo Maasburg, Mutter Teresa; die wunderbaren Geschichten, Verlag Pattloch, Munich 2010, (ISBN 978-3-629-02248-6)
  • Leo Maasburg, Mutter Teresa; die wunderbaren Geschichten, Verlag Knaur Taschenbuch, Munich 2016, (ISBN 978-3-426-78831-8)