Direksyon Nasyonal Liv

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Direction nationale du livre
Ajoute yon foto nan bwat sa a}}
Domèn:Literati
Fondatè li :Jean Emmanuel Jacquet (depi 2020)
Enfòmasyon
Dat fondasyon:28 oktòb 2005
Zòn fonksyònman:Ayiti
Peyi fondasyon:Ayiti
Syèj : Pòtoprens


Direksyon Nasyonal Liv (DNL) (an fransè : Direction Nationale du Livre) se yon enstitisyon nan Administrasyon Piblik Ayiti ki travay sou sipèvizyon Ministè Kilti ak Kominikasyon peyi sa a. Li te kreye pa dekrè nan dat 28 oktòb 2005.[1]

Misyon[modifye | modifye kòd]

Direksyon Nasyonal Liv la gen kòm misyon prensipal aplikasyon politik nasyonal liv la e pou atribisyon li yo pwomosyon lekti piblik sou tout teritwa ayisyen an, sipò operatè kiltirèl ki ap aji nan domèn liv ak lekti piblik, pou pwomosyon kreyasyon literè ak pwodiksyon kiltirèl atravè yon rezo òganize. Atribisyon li yo genyen tou nan favorize devlòpman koperasyon ak lòt peyi nan domèn liv, lekti piblik, nan ankouraje fòmasyon teknisyen ak pwofesyonèl ayisyen nan divès metye liv la, nan tabli kad legal ak jesyon bibliyotèk ak sant lekti yo answit asire aplikasyon li epi ankouraje liv ayisyen an sou mache entènasyonal yo.[2]

Istwa[modifye | modifye kòd]

Depatman sa a te kreye pa yon dekrè nan dat 28 oktòb 2005. Yon dokiman politik piblik sou liv ak lekti te trase an 2014. Dokiman ki gen swasant (60) paj sa a presize kat (4) pè aks ki kache politik sa a. Aks sa yo se : kreyasyon ak pwodiksyon liv la, piblikasyon li ak distribisyon li, aksè ak disponiblite liv la, pwomosyon liv la ak ankourajman pou li.[3] Direksyon Nasyonal Liv (selebre deseni li an 2015, Frantz Carly Jean Michel dirije li kòm direktè jeneral. Nan dat 28 oktòb 2015, DNL onore 10 pwofesyonèl liv ak dis (10) CLAC ki gen plis siksè pou ane finansye 2014-2015 la. Nan okazyon sa a, yo te bay pri René Philoctète pou pwezi ak konkou logo DNL. Nan lokal DNL la, yon konferans ki te dirije direktè Frantz Carly Jean-Michel te dewoule nan kad Quinzaine du Livre ki te òganize kòm prelid nan venntwazyèm edisyon Livres en Folie sou tèm nan : Le rôle des bibliothèques dans la reconstruction d’Haïti : les défis du futur (Wòl Bibliyotèk nan Rebati Ayiti : defi yo nan tan kap vini an).[4] Mèkredi 19 desanm 2018, nan lokal DNL la, aktivite a te fèt, ak uit (8) otè te siyen. Lè sa a, fwa liv la pa ta fèt ane sa a. Otè sa yo te : Saika Céus, Fédia Stanisla, Dom Pedro N. Theoney, Darline Honoré, Douglas Zamor, Coutechève Lavoie Aupont ak Jean D'Amérique.[5]

Jean Emmanuel Jacquet, ekriven ak jounalis, te nonmen direktè jeneral DNL pa arete prezidansyèl nan jounal Le Moniteur e li te pran biwo 28 avril 2020.[6] Nan mwa me 2020, direktè Jeneral la te prezante plan aksyon li pou revitalize enstitisyon an. Objektif li se "revitalize ak modènize mache liv la" paske "lavni liv ak literati ann Ayiti depann de jèn yo". Nan mwa out 2020, li te adrese rezilta twa (3) premye mwa li yo nan tèt enstitisyon sa a.[7] Nan dat 7 out 2020, direktè Jean Emmanuel Jacquet ak Minis Kilti a, Pradel Henriquez, te lanse 2yèm edisyon konkou lekti a "Lire le livre" (Li liv la) ki vize pou kontribiye nan aparisyon talan jèn epi ankouraje panse kritik yo.[8] Nan dat 22 out 2020, ofisyèl yo te anonse relouvri bibliyotèk jwèt la nan dat 24 out. Li genyen ladan li ekipman kiltirèl asosyatif, jwèt, jwèt tablo, jwèt egzèsis - senbolik - asanble - nan règ, ak zòn jwe, ki disponib pou piblik la anjeneral, manm bibliyotèk la espesyalman ak timoun yo.

Òganizasyon[modifye | modifye kòd]

DNL entegre bibliyotèk minisipal yo ansanm ak Sant Lekti ak Aktivite Kiltirèl (CLAC) nan yon rezo nasyonal epi kowòdone yo.[9] .Pwogram CLAC ankouraje aksè nan ekriti ak metriz nan lekti.

Sant pou Lekti ak Aktivite Kiltirèl (CLAC)[modifye | modifye kòd]

Premye rezo CLAC te kòmanse fonksyone ann Ayiti nan kòmansman ane 2000 yo nan dis (10) vil nan kat (4) depatman. An 2012, yon dezyèm rezo vin elaji li nan manyen depatman Sid la. Kidonk, yon total sèz CLAC ap fonksyone sou teritwa Ayiti. Vil sa yo se : Kabarè, Vèrèt, Sen Michèl, Desalin, Sen Rafayèl, Gwo Mòn, Plezans, Limonad, Twou dinò, Grann Rivyè dinò ki te fonksyone depi lane 2000, aprè Gonayiv, Sen Mak, Kan Kok, Pòsali, Chantal ak Koto.

Fwa Entènasyonal Liv Ayiti (FILHA)[modifye | modifye kòd]

Direksyon Nasyonal Liv te lanse an 2013 Fwa Entènasyonal Liv Ayiti (FILHA). Fwa sa a toujou òganize nan limit Palè Minisipal Dèlma. Yon opòtinite pou lektè yo jwenn travay ki fè yo kontan.

Premye edisyon (12 rive 15 desanm 2013)[modifye | modifye kòd]

Fwa sa a òganize soti 12 pou rive 15 desanm 2013. Ekriven Jessica Fièvre se envite onè e li siyen liv Thalasophobia ak lòt istwa.[10] Louis Rodrigue Thomas, Miraklin André ak Yanick Lahens te siyen epi uit (8) mezon edisyon te reprezante : Communication Plus, Edisyon Choucoune, Edisyon Konbit, Edisyon Fardin, C3 Group, Edisyon CUC, Les Presses Nationales d'Haiti and Edisyon l'UEH. Roosevelt Saillant, rele BIC ak Tamara Suffren bay amizman mizik.[11]

Dezyèm edisyon (11 rive 14 desanm 2014)[modifye | modifye kòd]

Dezyèm edisyon fwa a te fèt soti 11 pou rive 14 desanm 2014. Ekriven ayisyen an, Michel Soukar, se envite donè ak Kiba peyi donè. Yon douzèn peyi envite pou patisipe nan gwo evènman kiltirèl sa a. Sa yo enkli, pami lòt peyi, Bèljik, Venezwela, Ajantin, Ekwatè, Trinidad ak Tobago, Taywann, Repiblik Dominikèn, Pewou ak Bolivi. Yo te ofri 50% rabè sou liv.[12]

Twazyèm edisyon (11, 12, 13 desanm 2015)[modifye | modifye kòd]

Twazyèm edisyon an te fèt soti vandredi 11 pou rive dimanch 13 desanm 2015 nan Channmas. Envite onè a se te fanm ekriven ayisyèn Yanick Lahens. Li te ganyen an 2014 nan Pri Femina pou woman li ki rele Bain de Lune epi li te onore avèk Liv Douce Déroute li nan sizyèm edisyon Marathon du Livre nan Tigwav.

Kebèk te peyi donè nan fwa sa a. Pami ekriven yo te prezan : Nicole Brossard ak Et me voici soudain en train de refaire le monde, Dany Laferrière ak Tout ce qu’on ne te dira pas Mongo, Natasha Kanapé Fontaine ak Manifeste Assi, Yara El-Ghadban ak Le parfum de Nour, Ouanessa Younsi ak Emprunter aux oiseaux, Bertrand Laverdure ak Comment enseigner la mort à un robot?, Rodney Saint-Éloi ak Je suis la fille du baobab brûlé, tout tit sa yo pibliye pa Mémoire d'encrier ; Perrine Leblanc ak Malabourg nan Gallimard ; Daniel Grenier ak L'Année la plus longue nan Le Quartanier, Jean-François Nadeau ak Un peu de sang avant la guerre, David Austin ak Nègres noirs, nègres blancs nan Lux Éditeur, Joël Des Rosiers ak Chaux, nan Triptyque, Patrick Senécal ak Faims, nan A. Lire, Denise Desautels ak Sans toi, je n’aurais pas regardé si haut, Diane Régimbald ak L’insensée rayonne, Le Noroît, Véronique Marcotte ak voix migrantes, nan Québec Amérique, Marie-Célie Agnant ak Femmes au temps des carnassiers, nan Remue-ménage ak François Guerrette ak Pleurer ne sauvera pas les étoiles, nan Poètes de brousse.[13]

Katriyèm edisyon (9 rive 11 desanm 2016)[modifye | modifye kòd]

Katriyèm edisyon an te fèt soti 9 desanm rive 11, 2016 alantou tèm nan : "Je lis, je grandis" (" Mwen li, mwen grandi "). Gary Victor te envite donè. DNL te ofri 60 % rabè sou tout tit ki disponib. Marc-Arthur Pierre-Louis, enfòmatisyen, ki abite Ozetazini te prezan. Li se otè yon kwonik ki rele Été hexagonal ki te pibliye an 2015.[14]

Senkyèm edisyon (15 a 17 desanm 2017)[modifye | modifye kòd]

Senkyèm edisyon an te fèt soti 15 pou rive 17 desanm 2017 sou tèm nan : " Objektif Zòt : une littérature du solidaire ". Lyonel Trouillot, otè de " Les enfants des héros" se te envite donè e peyi donè se te Gwadloup. Powèt Didyer Mannette, ki soti nan komin Morne-à-l'Eau (Gwadloup) te patisipe pou premye fwa nan yon festival ozalantou liv la ann Ayiti. Li te deklare festival sa a se " yon opòtinite pou kapab fè echanj, pou kreye yon lyen literè ak solidarite avèk Ayiti ". Lòt pèsonalite te prezan tankou metè an sèn fransè François Marthouret, chantè Wooly Saint-Louis, atis vizyèl Ernest Pignon-Ernest ak aktris Magali Comeau-Denis. Ekriven kontanporen te siyen, tankou Inéma Jeudi, Mehdi Chalmers, Emmelie Prophète, Darline Honoré, Fresnel Larosilière, M Franck Paul, Martine Fidèle, Ashley Laraque, Savannah Savary, Raquel Pélissier, Jean Yves Dorestal. Ekriven Gary Victor te bay pri yo douz (12) jèn timoun ki te ranpòte konkou nasyonal istwa kout nan lekòl Samdi 16 desanm 2017 la.[15]

Pri DNL[modifye | modifye kòd]

Pri nasyonal Jacques Stephen Alexis pou woman[modifye | modifye kòd]

Pri sa a, ki gen entansyon kontinye memwa ak travay Jacques Stephen Alexis, otè de " Compère Général Soleil " ak " L’espace d’un cillement " ki pa pi popilè woman li yo ki fè li youn nan premye ekriven ayisyen rekonèt aletranje. Inisyativ sa a fè pati politik enstitisyon an daprè direktè Frantz Carly Jean Michel e li vize rekonpanse yon plim ki ap parèt nan domèn kreyasyon woman.[16] Lansman enskripsyon pou twazyèm edisyon Pri Nasyonal Jacques Stephen Alexis pou woman ak sa yo pou 4yèm edisyon Pri René Philoctète de la Poésie te fèt vandredi 27 jiyè 2018.[17]

Ganyan[modifye | modifye kòd]

  • 2018, Joémie Delinois, L’œil du malfini[18]

Pri René Philoctète de la poésie[modifye | modifye kòd]

DNL te lanse Pri René Philoctète de la poésie pou premye fwa an 2015. Pri sa a onore yon ikòn pwezi ayisyen an, Philoctète, otè Le peuple des terres mêlées. Wilson Paulémond presize kritè pou deziyen ganyan yo tou : " Patisipan yo ap gen pou demontre inovasyon, metriz lang ak sijè a an fransè osi byen ke an kreyòl paske kreyòl la se yon lang tankou nenpòt lòt ak posiblite kreyatif li yo, chaj semantik ak ewotik li. Li pral gen yon pwezi ki defi ak sedui. Kliche ak kopye-kole pa pral tolere. Se sèlman sou pri sa a ke jiri a pral deside." Se Lyonel Trouillot ki te prezide edisyon sa a.[19] Dezyèm edisyon an te lanse an Jiyè 2016.[20]

Ganyan[modifye | modifye kòd]

Konkou Lekti DNL[modifye | modifye kòd]

Nan mwa out 2020, DNL e Minis Kilti ak Kominikasyon an, Pradel Henriquez, te lanse ofisyèlman dezyèm edisyon konkou lekti a sou tèm "Lire le livre" ("Li liv la"). Se yon konkou ki dedye a lekti woman otè ayisyen. Direktè jeneral DNL la, Jean Emmanuel Jacquet te raple ke objektif la se " ankouraje liv la, diminye disparite teritoryal nan lekti ak ranfòse konpetans teknik jèn yo, favorize apwopryasyon jèn elèv yo nan woman otè ayisyen yo, fasilite rankont reyèl ak vityèl, devlope nan etidyan an espri kritik epi pote jèn popilasyon an gen yon pi bon konesans gwo patrimwàn ayisyen an". Konkou a fèt pou jèn elèv ki gen laj 15 a 23 zan nan edikasyon segondè.[23]

Referans[modifye | modifye kòd]

  1. (franse) fr « Direction Nationale du Livre - DNL, 10, Rue 3, Pacot, Port-au-Prince (2020) ». govserv.org. Retrieved 27 septanm 2020. 
  2. (franse) fr « Décret du 28 octobre 2005 créant la Direction Nationale du Livre DNL » (PDF). sgcm.gouv.ht. mas 2017. Retrieved 2 oktòb 2022. 
  3. (franse) fr « Haïti : Présentation du draft préliminaire du document de politique publique du livre et de la lecture, 7 ans après la création de la Dnl ». alterpresse.org. Retrieved 13 oktòb 2020. 
  4. (franse) fr « La Direction nationale du livre (DNL) plaide pour le rôle des bibliothèques dans la reconstruction d’Haïti. ». Le Nouvelliste. Retrieved 27 septanm 2020. 
  5. (franse) fr « « Le chant de la relève » de la Direction Nationale du Livre ». loophaiti.com. Archived from the original on 2020-10-03. Retrieved 13 oktòb 2020. 
  6. (franse) fr « Jean Emmanuel Jacquet prend les rênes de la Direction nationale du livre (DNL) ». haiti24.net. Haiti24. 29 avril 2020. Retrieved 27 septanm 2020. 
  7. « DNL : Jean Emmanuel Jaquet dresse son bilan ». lenouvelliste.com. Le Nouvelliste. Retrieved 27 septanm 2020. 
  8. (franse) fr « Lancement officiel du concours de lecture "Lire le livre" par la DNL ». haiti24.net. Haiti24. 7 out 2020. Retrieved 3 oktòb 2020. 
  9. (franse) fr « Cultures-Haïti | Direction Nationale du Livre (DNL) ». haiti.spla.pro. Spla. Retrieved 27 septanm 2020. 
  10. (franse) fr « Direction Nationale du Livre ». fievrerouge.com. Fièvre Rouge. Retrieved 2020-10-13. 
  11. Journaliste HPN. « Haïti-Culture : Grande foire du livre à la DNL ce vendredi ». hpnhaiti.com. Archived from the original on 2022-01-21. Retrieved 27 septanm 2020. 
  12. (franse) fr « Haïti-culture: La DNL annonce la 2e édition de la foire internationale du livre ». hpnhaiti.com. Archived from the original on 2021-06-19. Retrieved 27 septanm 2020. 
  13. (franse) fr « Le Québec à l’honneur – Foire Internationale du livre d’Haïti (FILHA) 2015 ». Archived from the original on 2022-10-02. Retrieved 27 septanm 2020. 
  14. (franse) fr Bruno (AlterPresse), Emmanuel Marino. « Haïti-Culture : La 4e édition de la Foire internationale du livre, une réussite ». infohaiti.net. Archived from the original on 2020-09-22. Retrieved 27 septanm 2020. 
  15. (franse) fr « Cinquième édition de la Foire internationale du livre d’Haïti ». lenouvelliste.com. Le Nouvelliste. Retrieved 27 septanm 2020. 
  16. (franse) fr « Le prix national Jacques Stephen Alexis du roman est lancé ». Le Nouvelliste. Retrieved 27 septanm 2020. 
  17. (franse) fr « Haïti - Concours : Inscriptions ouvertes, Prix Jacques Stephen Alexis (Roman) et Prix René Philoctète (Poésie) - HaitiLibre.com : Toutes les nouvelles d’Haiti 7/7 ». HaitiLibre.com. Retrieved 27 septanm 2020. 
  18. (franse) fr « Les lauréats du prix René Philoctète de la poésie et du roman Jacques Stephen Alexis sont connus ». lenational.org/. Archived from the original on 2018-12-18. Retrieved 27 septanm 2020. 
  19. (franse) fr « Hyppolite Ricardo ». etonnants-voyageurs.com. Retrieved 7 septanm 2020. 
  20. (franse) fr « DNL en route pour la 2e édition du prix René Philoctète de la poésie ». lenouvelliste.com. Le Nouvelliste. Retrieved 27 septanm 2020. 
  21. (franse) fr « Poésie et transe sur la scène Davertige à FOKAL ». rezonodwes.com. Rezo Nòdwès. 29 septanm 2020. Archived from the original on 2019-12-08. Retrieved 29 septanm 2020. 
  22. (franse) fr « Marie- Ange Claude, lauréate du Prix René Philoctète de la Poésie ». maghaiti.net. Mag Haiti. 30 desanm 2018. Retrieved 29 septanm 2020. 
  23. (franse) fr « Lancement officiel de la 2e édition du concours de lecture de la DNL ». lenouvelliste.com. Le Nouvelliste. Retrieved 13 oktòb 2020. 

Lyen deyò[modifye | modifye kòd]