Lyonel Trouillot
| Nesans |
Pòtoprens |
|---|---|
| Nasyonalite | Ayiti |
| Aktivite prensipal |
| Lang ekriti | fransè ak kreyòl ayisyen |
|---|
Lyonel Trouillot ( fèt Pòtoprens, Ayiti, 31 desanm 1956 ) se yon romansye epi powèt ayisyen ekspresyon kreyòl ak fransè . Li se jounalis tou e pwofesè literati franse ak kreyòl nan Pòtoprens.
Biyografi
[modifye | modifye kòd]Lyonel Trouillot fèt nan yon fanmi avoka . Li gen yon frè, Michel-Rolph Trouillot (antwopològ epi istoryen) ak de sè, Jocelyne Trouillot (rektè Inivèsite Caraïbe nan Pòtoprens epi otè liv edikasyon ak liv literati pou timoun, sitou an kreyòl ayisyen) ak Évelyne Trouillot, ekriven, powèt ak romansye.[1] Tonton li Henock Trouillot se te yon romansye e istoryen ayisyen tou.[1]
Lyonel Trouillot te etidye dwa, men pasyon li pou literati te pouse l nan yon karyè kòm ekriven. Li te komanse pandan li te kolabore ak plizyè jounal ak magazin ann Ayiti, kote li te ekri anpil powèm, epi li te ekri chante pou atis angaje tankou Tambou Libète, Toto Bissainthe, Jean Coulanges oswa Manno Charlemagne.[2]
Lyonel Trouillot te kòmanse pibliye nan Pòtoprens. Premye woman li Les fous de Saint-Antoine te pibliye nan lane 1989 pa Editions Deschamps. Li se prefase pa mèt li a, René Philoctete. Dezyèm piblikasyon li a, Le Livre de Marie te pibliye an 1993 pa Editions Mémoire, ansanm ak twazyèm woman li a, Rue des pas-perdus, ki te reimprime nan Pari pa Actes Sud an 1998. Nan lane 2000, Therese in a Thousand Pieces, pibliye pa Actes Sud, te fè l konnen atravè mond lan. Lyonel Trouillot adrese rejis la nan entimite ak santiman pandan y ap konfime angajman sosyal li. Ekri powetik li a, ki pre espiralism, sedui piblikatè sa a, ki te akeyi travay li. Richès talan li ak pwofondè ekriti li yo mete l nan mitan gwo otè ki pale fransè. Avèk woman li a ak tit la eritye nan men Jacques Stephen Alexis La Belle Amour humaine, li te youn nan kat finalis yo pou Goncourt Prize an 2011[3] - te genyen ane sa a pa Alexis Jenni pou L'Art français de la guerre. Liv sa a te ranpòte li Grand Prix du roman métis. An 2013, li te rann omaj ak aktè ayisyen an Karl Marcel Casséus nan Parabole du failli (Parabòl fayit la).
Powèt, romansye, ekriven istwa ki kout, editoryalis, otè dramatik, senarist, Lyonel Trouillot se ko-direktè magazin Cahiers du Friday, ko-fondatè ak direktè Atelier Jeudi soir.[4]
Nan lane 2016, nan yon entèvyou li bay jounal Libération nan okazyon piblikasyon woman li a Kannjawou,[5] Lyonel Trouillot te denonse kontwòl sèk relijye evanjelik yo sou Ayiti: « Legliz evanjelik yo se yon gwo katastwòf moral ki rive Ayiti. Endividi sa potko sitwayen: li se yon frè nan Kris la. Diskou yo bay se ke lòm se yon lou pou lòm parey li. Pa fè frè parèy ou konfyans, pa fè pèsonn konfyans. Sektè vire a pa tande, konsèvatis yo abominable. Nou te wè li pandan tranbleman tè a. Eko sa yo voye tounen legliz yo: Ou pa swiv chemen Granmèt la, pinisyon ki nan syèl la pran ou ».[6]
Yon konbatan nan sèvis demokrasi nan peyi li, yon konbatan yon rezistan, yon kominis, travay li bay vwa moun ki san vwa, jan sa montre nan roman Bicentenaire, pibliye an 2004.[7]
Lyonel Trouillot se te manm fondatè tou Rasanbleman pou Diyite Ayiti (RADI), ki denonse plizyè zak vyolans ak inegalite sosyal nan peyi a.[8] Travay li yo, ki fèt an kreyòl ak franse, tradwi nan lang anglè ak alman.
Travay li yo
[modifye | modifye kòd]Roman yo
[modifye | modifye kòd]- Moun fou yo nan Saint-Antoine: travèse ritmik. (prefas René Philoctète) Pòtoprens: Editions Deschamps, 1989; Pétion-Ville: C3 Edisyon, 2013
- Liv Mari . Pòtoprens: Edisyon Mémoire, 1993.
- Rue des pas perdus, Arles, Actes Sud, 1998 [Ed. Memwa, Pòtoprens 1996]
- Thérèse nan mil moso, Arles, Actes Sud, 2000.
- Timoun ewo yo, Arles, Actes Sud, 2002.
- Bicentenaire,[9] Arles/Montreal, Actes Sud/Lemeac, 2004
- Lanmou anvan mwen bliye, Arles, Actes Sud, 2007.
- Yanvalou pou Charlie, Arles, Actes Sud, 2009 - Wepler Prize
- La Belle Amour humaine, Arles, Actes Sud, 2011 – Grand pri pou woman mixte 2011; Pri Fwa Liv Jenèv 2012; Gitanjali Prize 2012.
- Parabòl fayit la, Arles, Actes Sud, 2013
- Kannjawou, Arles, Actes Sud, 2016, 198 pages.[10]
- Ne m'appelle pas Capitaine [Pa rele m Kapitèn]. Éditions Actes Sud. 2018-08-21. p. 150. ISBN 978-2-330-11169-4.[11], [12]
- Antoine des Gommiers. Arles: Actes Sud Editions. 2021. p. 208. ISBN 978-2-330-14466-1.[13]
- Veilleuse du Calvaire. Arles: Actes Sud Editions. 2023. p. 176. ISBN 978-2-330-18226-7.
- Bréviaire des anonymes. Actes Sud. 2026-01-07. ISBN 978-2-330-21622-1.[14]
Pwezi
[modifye | modifye kòd]- 1979: Depale, Editions de l'Association des Écrivains Haitiens, an kolaborasyon ak Pierre Richard Narcisse.
- 2009: Nan Praise of Contemplation, Riveneuve, Pari.
- 2013: Odè dous tan kap vini yo, Acte-Sud.
- 2015: Se ak men nou fè chante, Le Temps des Cerises.
Non fiksyon
[modifye | modifye kòd]- 2010: Ayiti a difisil devwa pou egziste, ak Amélie Baron, Mémoire d'encrier, Monreyal
- 2012: Objektif : lòt la, Brussels, Bèljik, André Versaille Piblikatè
- 2015: Dictionnaire de la rature, avèk Geneviève de Maupeou ak Alain Sancerni, Actes Sud
Adaptasyon travay li pou sinema
[modifye | modifye kòd]- 2015: Port-au-Prince, dimanche 4 janvier (Pòtoprens, dimanch 4 janvye), fim franse François Marthouret sou Bicentenaire.[9]
Prim ak distenksyon yo
[modifye | modifye kòd]- 2010: Chevalier des Arts et des Lettres.[15]
- 2011: Gran Pri roman Métis pou La Belle Amour humaine.
- 2013: Pri Carbet nan Institut du tout Monde, Matinik.
- 2016: Liv li Kannjawou[5] se nan dokiman Pwen Enpòtan an nan twazyèm edisyon Marathon du Livre.
Nòt ak referans yo
[modifye | modifye kòd]- 1 2 Danticat, Edwidge (2005-01-01). « Evelyne Trouillot by Edwidge Danticat » [Evelyne Trouillot pa Edwidge Danticat]. Bomb Magazine (in anglais). Retrieved 2026-02-07.
- ↑ Spear, Thomas C.; Vitiello, Joëlle (2021-01-07). « Lyonel Trouillot ». Île en île. Retrieved 2026-02-07.
- ↑ Voisard, Anne-Marie (2011-10-22). « Lyonel Trouillot: trouver sa place » [Lyonel Trouillot: jwenn plas li]. La Presse. Retrieved 2026-02-07.
- ↑ Trouillot, Antoine Lyonel (2018-02-07). « Rencontre à Montrouis : ce que peut la bonne volonté » [Reyinon an Monwi: sa bon volonte ka fè]. Le Nouvelliste. Retrieved 2026-02-07.
- 1 2 Payot, Marianne (2016-02-06). « Kannjawou, le roman de colère de Lyonel Trouillot » [Kannjawou, roman kolè Lyonel Trouillot]. L'Express. Retrieved 2026-02-08.
- ↑ Le Touzet, Jean-Louis (2016-01-22). « Lyonel Trouillot : «En Haïti, nous n’avons pas la maîtrise de notre pays» » [Kannjawou, roman kolè Lyonel Trouillot]. Libération. Retrieved 2026-02-08.
- ↑ Le Ferrand, Catherine (2004-11-24). « Du sacrifice consenti au combat pour la liberté, Lyonel Trouillot dit la tragédie de son île » [Depi sakrifis yo fè pou batay pou libète, Lyonel Trouillot di trage ki afekte zile li a]. aVoir-aLire. Retrieved 2026-02-07.
- ↑ Fiorile, Thierry (2019-12-08). « Culture d'info. L'écrivain Lyonel Trouillot : "Face à ce que vit Haïti, la communauté internationale est aveugle et sourde" » [Kilti enfòmasyon. Ekriven Lyonel Trouillot: "An fas ak sa Ayiti ap viv, kominote entènasyonal la andikape ak soud."]. France Info. Retrieved 2026-02-07.
- 1 2 « Port-au-Prince, dimanche 4 janvier » [Pòtoprens, dimanch 4 janvye]. Africultures. 2015-07-29. Retrieved 2026-02-08.
- ↑ Bret, Stéphane (2016-02-16). « Kannjawou, Lyonel Trouillot » [Cette fête populaire, inclusive pour tous, est également le nom d'un restaurant huppé fréquenté par une clientèle aisée]. La Cause Littéraire. Retrieved 2026-02-07.
- ↑ Bacharach, Jeanne (2018-08-28). « Politique dans la montagne » [Politik nan mòn yo]. En attendant Nadeau. Retrieved 2026-02-07.
- ↑ Marcoux, Yannick (2018-09-29). « «Ne m’appelle pas Capitaine»: la nécessité des temps à venir » [«Pa rele m Kapitèn»: nesesite tan ki ap vini yo]. Le Devoir. Retrieved 2026-02-07.
- ↑ « Antoine des Gommiers - Lyonel Trouillot » (livre). Babelio. 2021-01-06. Retrieved 2026-02-07.
- ↑ Vanhoenacker, Charline (2026-02-07). « Lyonel Trouillot, "le pouvoir fossilise le discours" » [pouvwa a fiks pwopagann lan]. France inter. Bistroscopie. Retrieved 2026-02-07.
- ↑ « Visite de M. Frédéric Mitterrand » [Vizit M. Frédéric Mitterrand]. Ambassade de France à Port-au-Prince. 2010-06-29. Retrieved 2026-02-07.
Anèks
[modifye | modifye kòd]Atik ki gen rapò
[modifye | modifye kòd]Lyen ekstèn
[modifye | modifye kòd]Sou lòt pwojè yo :
Lyonel Trouillot, sou Wikimedia Commons
- Resous ki gen rapò ak literati :
- Resous ki gen rapò ak odyovizyèl :
- Africultures
- (en) IMDb
- Resous ki gen rapò ak espektak :
- Resous ki gen rapò ak plizyè domèn :