Stephen Alexis

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Stephen Alexis
Image illustrative de l’article Stephen Alexis
Fonksyon diplomat, ansèynan, istoryen, jounalis, ekriven
Nesans
Gonayiv
Lanmò (ak 72 ane)
Ayiti
Nasyonalite ayisyen
Domèn literati

Stéphen Mesmin Alexis, rele Stephen Alexis, ki fèt 29 novanm 1889 nan Gonayiv epi ki mouri 15 out 1962 (Ayiti), se yon diplomat, ansèynan, istoryen, jounalis ak ekriven ayisyen.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Tankou jounalis[modifye | modifye kòd]

Stéphen Alexis te kolabore ak plizyè jounal, "Le Matin" depi 1908, kote li te vin redaktè an chèf. Li dirije peryodik "L'Artibonite", pibliye nan Gonayiv epi ekri pou "La Presse" ak nan "Haïti Miroir".

Tankou diplomat[modifye | modifye kòd]

An 1926, li te nonmen Konsil Jeneral nan Anvè (Bèljik), ak ane annapre li te responsab zafè nan Briksèl. Stéphen Alexis te nonmen konsèvatè nan Mize Nasyonal la soti nan 1938 a 1941 ak chèf seksyon Relasyon Eksteryè. Li te nonmen delege pèmanan nan Nasyonzini an nan mwa fevriye 1948. Ane apre a, li te nonmen reprezantan Ayiti nan Komisyon Pwovizwa Nasyonzini an. Li prezante tèt li kòm anbasadè ak anvwaye ekstrawòdinè nan prete sèman Prezidan Arturo Frondizi an Ajantin, sou prezidans François Duvalier.

Tankou ekriven[modifye | modifye kòd]

Li te ekri yon rekeèy istwa otobyografik anba tit la Le Nègre Masqué avèk pou soutit : Tranche de vie haïtienne. Liv sa a rann temwayaj sou okipasyon ameriken an nan peyi li soti nan 1915 rive nan 1934.

Lavi prive[modifye | modifye kòd]

Li te marye avèk Lydie Nuñez, orijinè Repiblik dominikèn. Yo genyen yon pitit gason, Jacques Stephen Alexis, ki fèt an 1922, ki vin medsen ak ekriven.

Stéphen Alexis te mouri nan egzil anba rejim la François Duvalier sou 15 out 1962 nan Karakas nan Venezwela.

Zèv li yo[modifye | modifye kòd]

Woman[modifye | modifye kòd]

  • Le Nègre masqué, tranche de vie haïtienne. Port-au-Prince: l'Imprimerie de l'État, 1933. Réédition Port-au-Prince: Éditions Fardin, 1980.
  • À la source des délices

Liv istorik[modifye | modifye kòd]

  • Abrégé d'histoire d'Haïti, 1924-1936, cours moyen, cours élémentaire. Port-au-Prince: s.n., 1942.
  • Abrégé d'histoire d'Haiti, 1492-1946, cours élémentaire et moyen à l'usage des candidats au certificat d'études primaires. Port-au-Prince: Deschamps, 1946.
  • Toussaint Louverture, libérateur d'Haïti. s.n. Vers 1947.
  • Introduction à l'instruction économique morale et civique, cours technique à l'usage des lycées et collèges. Port-au-Prince: Imprimerie de l'État, 1953.
  • À la conquête de l'indépendance du Venezuela, (ekri pa fini).

Referans[modifye | modifye kòd]

Lyen deyò[modifye | modifye kòd]