Madeleine Sylvain-Bouchereau

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Madeleine Sylvain-Bouchereau
Image illustrative de l’article Madeleine Sylvain-Bouchereau
Fonksyon sosyològ ak edikatris
Nesans
Pòtoprens
Lanmò
Nouyòk Etazini
Nasyonalite ayisyen
Domèn Sosyoloji, fòmasyon

Madeleine Sylvain-Bouchereau, (5 jiyè 1905, Pòtoprens[1]-1970 Nouyòk), se yon pyonyè sosyològ ak edikatris ayisyèn.

An 1934, li pami fondatè Ligue Féminine d'Action Sociale (Lig Aksyon Sosyal Fanm), premye òganizasyon feminis fòmèl an Ayiti.[2],[3]

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Li fèt 5 jiyè 1905 nan Pòtoprens. Li se pitit Eugénie Mallebranche ak Georges Sylvain, yon powèt epi diplomat.[4] Yon etidyan briyan, li fè fòmasyon li an Ayiti, Pòtoriko ak Etazini. Li diplome nan fakilte dwa nan Université d'État d'Haïti an 1933. Li etidye edikasyon ak sosyoloji Pòtoriko (1936–38) ak nan kolèj Bryn Mawr, Pènsilvani, kote li te resevwa yon doktora nan sosyoloji nan lane 1941. Tèz li Haïti et ses femmes (Ayiti ak fanm li yo) Une étude d'évolution culturelle (Yon etid sou evolisyon kiltirèl) te pibliye an 1957.[2]

Karyè akademik li te kòmanse an 1941, lè li te anseye etnoloji nan Enstiti Ayiti a, ki ap kontinye nan lane 1945 nan Lekòl Nasyonal la Agrikilti ak nan Inivèsite Fisk.[3] Li te yon manm onorè nan sororite Delta Sigma Theta.

Li se tou yon lide pou amelyore kondisyon sosyal ak ekonomik pou fanm yo, ansanm ak plizyè lòt fanm ki soti nan klas siperyè ak presegondè yo. Li te etabli Ligue Féminine d'Action Sociale (Feminine League for Social Action). Sylvain-Bouchereau te jwe yon pati enpòtan nan kontribiye nan La Voix des Femmes, jounal òganizasyon an.[2]

Patisipasyon entènasyonal[modifye | modifye kòd]

Karyè entènasyonal Sylvain-Bouchereau te kòmanse an 1937, lè li te delege ayisyen an nan Twazyèm Konferans Entè-Ameriken sou Edikasyon. Li te yon patisipan byen bonè nan travay la nan Nasyon Zini , fè aranjman pou fè sèvis sosyal pou prizonye politik polonè nan lane 1944. Li te chita sou premye komite pou dwa fanm e, ant 1952 ak 1956. Li te ede Fi Entènasyonal Lig pou Lapè ak Libète nan bay kou edikatif nan vil Kopènag ak Hamburg. Ant 1966 ak 1968, Sylvain-Bouchereau te yon konseye Gouvènman Togo sou devlopman kominote a.[5]

Sylvain-Bouchereau te youn nan sèt (7) frè ak sè remakab. Sè ansyen li, Suzanne Comhaire-Sylvain (1898-1925), te premye fanm antwopològ Ayiti, pandan ke ti sè li, Yvonne Sylvain (1907-1989), te premye doktè fanm nan peyi a. Frè li, Normil Sylvain (1900-1929), te kreye La Revue indigène ki pibliye pwezi ayisyen ak literati. Pi piti frè li, Pierre Sylvain (1910–1991), yon botanis, te rapòte sou pwodiksyon kafe nan peyi Letiopi.[6]

Madeleine Sylvain-Bouchereau te mouri nan lane 1970 nan vil Nouyòk.[3]

Zèv li yo (seleksyon)[modifye | modifye kòd]

  • 1944 ː Edikasyon de fanm nan Ayiti, Pòtoprens, Imp. de l'Etat.
  • 1944 ː Conférence Haïtienne : La Famille Renaud, Pòtoprens, Editions Henri Deschamps.
  • 1946 ː Les Droits des femmes et la nouvelle constitution, nan La Femme haïtienne te reponn aux attaques formulées kont li nan asanblaj constituant, Port-au-Prince, Société d'Editions Et de Librairie.
  • 1950 ː La Classe moyenne en Haïti, nan Matériaux pou etidye klas la an mwayèn nan Amérique Latine, Washington, Département de syans sosyal de inite panaméricaine.
  • 1957 ː Haïti et ses femmes. Une étude d'évolution culturelle, Pòtoprens, Les Presses Libres.

Referans[modifye | modifye kòd]

  1. « Sylvain-Bouchereau, Madeleine - Oxford Reference ». oxfordreference.com. doi:10.1093/acref/9780199935796.001.0001/acref-9780199935796-e-2028. Retrieved 25 me 2018. 
  2. 2,0 2,1 et 2,2 Dorce, Ricarson. « Madeleine Sylvain-Bouchereau, Haïti (1903-1970) ». Citoyennes. Retrieved 14 fevriye 2016. 
  3. 3,0 3,1 et 3,2 Claude-Narcisse, Jasmine (1997). « Madeleine Sylvain-Bouchereau ». Haiticulture.ch. Retrieved 14 fevriye 2016. 
  4. « Madeleine Sylvain-Bouchereau ». Haiti-Référence. Archived from the original on 2019-03-30. Retrieved 14 fevriye 2016. 
  5. Claude-Narcisse, Jasmine (1997). « Madeleine Sylvain-Bouchereau ». Haiticulture.ch. Retrieved 14 fevriye 2016. 
  6. « Guide to the Suzanne Comhaire-Sylvan Papers M1835 ». Online Archive of California. Retrieved 14 fevriye 2016. 

Lyen deyò[modifye | modifye kòd]