Marisa González

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib

Modèl:Homon Modèl:Infobox Biyografi2

Marisa González, ki fèt María Luisa González González nan Bilbao, , se yon atis miltimedya Espanyòl, gwo figi nan 'atizay feminis ak pyonye nan atizay elektwonik.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Li te fèt nan Bilbao, li te etidye pyano nan Konsèvatwa Mizik siperyè. An 1967, li te pati pou Madrid pou l etidye nan lekòl gradye Akademi Wayòm Bèl Art San Fernando. Li te patisipe nan lit etidyan yo kont diktati frankis, ki te mande revizyon etid yo ak rekritman atis kontanporen tankou Eusebio Sempere. An 1971, li te ale nan Etazini pou l etidye nan School of the Art Institute of Chicago pandan dezan. Li espesyalize nan yo nouvo teknoloji aplike nan pratik atistik nan depatman Generative Systems (en). Li se yon etidyan Sonia Sheridan. Ozetazini, li te dekouvri lit pou Etazini dwa sivil, yon tèm ke li te enkòpore nan travay li[1].

An 1974, li te nan Washington pou etidye nan [[Corcoran School of the Arts and Design} }. Li te gradye an 1976. Pandan dezan sa yo, li te patisipe nan mouvman feminis ak pwofesè li ak atis feminis Mary Beth Edelson. Li kreye travay kolaborasyon ki konbine fotografi ak pèfòmans pou denonse vyolans sèks. An 1975, travay li La Descarga gen ladann anpil panno ki fèt ak fotokopi ki fèt ak yon fotokopi tèmik enfrawouj[2].

An 1981, li te fè premye ekspozisyon endividyèl li nan Madrid anba tit Presencias nan Galeri Aele. Li prezante travay li fèt ak fotokopi koulè transfere nan lòt fòma. An 1982, travay li te ekspoze nan fwa entènasyonal atizay kontanporen Arco, nan Madrid[1].

An 1986, li te patisipe nan egzibisyon inogirasyon Queen Sofia National Museum of Madrid Procesos: Cultura y Nuevas Tecnologías ak travay Sonia Sheridan , [ [Marina Abramović]][3].

Nan ane 1990 yo, nouvo machin pèmèt kopye nan fòma Din A1 (594mm x 841mm). Marisa González sèvi ak fotokopi sa yo pou seri li La negrona. Li sèvi ak yon imaj ki soti nan yon jounal 1971 Chicago, ki dekri yon fanm nwa. Sèvi ak plizyè konbinezon kromatik ak fòmèl, li kreye Miradas en el tiempo. Se yon refleksyon sou diferan etap lavi yon fanm[1].

An 1992, li te dirije Atelier d'Art Actuel, nan Circle of Fine Arts nan Madrid. Nan atelye sa a, li kreye enstalasyon lè l sèvi avèk faks ak elèv li yo, yo rele Gare Fax / Fax Station[1]. l capitalismo | Teinteresa]] (en)</ref>. Li prezante Common ground nan Main Pavilion la ak videyo li yo Female open space invaders / Ellas, Filipinas (es) sou kondisyon lavi ak eksplwatasyon. nan Filippin fanm nan Hong Kong. Li denonse efè mondializasyon postkolonyal ki transfere yon mendèv fi ak jenere nouvo servitud domestik[4].

An 2014, li te youn nan atis yo te prezante nan egzibisyon Jeneyaloji feminis nan Atizay Panyòl: 1960-2010 nan Museo. de Arte Contemporáneo de Castilla y León (es)[5].

An 2015, Rocío de la Villa (es) te dedye yon retrospektiv zèv li Registros Domesticados pou Tabacalera de Madrid (es)ak nan Centro Gallego de Arte Contemporáneo (es) nan Saint-Jacques -de-Compostelle[6],[7],[8] . Ekspozisyon sa a remonte 45 ane pwodiksyon atis la an twa pati. Premye a montre pwojè yo nan peryòd 1970-1996, Proyectos colaborativos y nuevas tecnologías. Dezyèm lan prezante travay ane 1996-2006 yo, sou mond endistriyèl Arqueologías del sistema industrial: Modernidad y Tardomodernidad. Dokimantasyon ak dosye. Twazyèm pati ki rele Evolución postindustrial y explotación laboral prezante travay yo te pwodwi pandan peryòd 2008-2014[1].

An 2018, yo prezante Fi anvayisè espas ouvè / Ellas, Filipinas (es) nan Seoul nan mize atizay kontanporen nan Seoul, pandan egzibisyon Hidden Workers, ak travay Martha Rosler oswa Guérilla Girls<ref>{{Lyen Web |language=en-GB |premye non=Art | name=Radar |title=“Hidden Workers”: Korean Museum of Art selebre 15yèm anivèsè li ak istwa travay fanm | Art Radar |url=http://artradarjournal.com/2018/06/08/hidden - workers-coreana-museum-of-art-selebre-its-15th-anniversary-with-stories-of-womens-labour/ |accessed on=24 mas 2019 |archive-url=https://web.archive.org /web/20190324205319/https://web.archive.org/web/20190324205319/http://artradarjournal.com/2018/06/08/hidden-workers-coreana-museum-of-art-celebrates-its-15th-anniversary-with-stories-of-womens-labour/ | archive-date=24 mas

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 et 1,4 { {Web. lyen |tit=Marisa González. Registros domésticos |url=http://www.promociondelarte.com/filedb/2015/91zc_MarisaGonzalez-dossier.pdf |editor=Ministerio de Educación, Cultura y Deporte |dat=2015 |accessed=30 jen 2017}}
  2. (es) « Marisa González, the constant pionera »,
  3. « Procesos: cultura y nuevas tecnologías », 26 me - 20 jen 1986. museo nacional centro de arte reina sofía.
  4. « Marisa González en el Pabellón Central de la Bienal | METALOCUS », metalocus.es
  5. (en) « Genealogías feministas en el arte español: 1960-2010 », musac.es,
  6. Modèl:Lyen Web
  7. {{Web link |title=MARISA GONZÁLEZ. REGISTROS DOMESTICADOS - CGAC |url=https://web.archive.org/web/20201019211047/http://cgac.xunta.gal/ES/exposicion-detalle/63/marisa_gonzalez_registros_domesticados_ESP#ad-image-0 |série=cgac.xunta.gal |accessed on=2020-12-03} }
  8. « La Ventana del Arte - CGAC Centro Galego de Arte Contemporánea - Exposición Marisa González 2016, Rexistros domesticados », laventanadelarte.es