Lapwent
Aller à la navigation
Aller à la recherche
Lapwent se yon vil Gwadloup.
Istwa[edite | modifye sous]
Jewografi[edite | modifye sous]
Demografi[edite | modifye sous]
Administrasyon[edite | modifye sous]
Ekonomi[edite | modifye sous]
Pèsonalite[edite | modifye sous]
Pèsonalite ki fèt nan Lapwent[edite | modifye sous]
- Atik detaye :
- Henri Bangou, medsen, majistra Lapwent ant 1965 ak 2008 e senatè ant 1986 ak 1995.
- Achille René-Boisneuf, majistra Lapwent ant 1911 ak 1922 e depite ant 1914 ak1924.
- Maryse Condé, womansyè ki resevwa Pri Nobèl altènatif literati an 2018.
- Charles Lanrezac (1852-1925), jeneral franse aksyon ki nan kòmansman Premye Gè Mondyal te desizif nan arestasyon Almay yo.
- Hégésippe Jean Légitimus, ansyen majistra Lapwent ak depite Gwadloup.
- Saint-John Perse, ekriven ak pri Nobèl literati an 1960. Premye Nobèl ki fèt nan Antiy.
- Maxette Pirbakas-Grisoni (1975-), agrikiltris, sendikalis ak fanm politik
- Léon Soucaret (1867-1933), majistra Touquet-Paris-Plage ant 1925 ak 1933.
- Paul Valentino, majistra Lapwent ant 1945 ak 1947 e ant 1951 ak 1957 ak depite ant 1945 ak 1956.
- Franky Vincent, chantè.
Òt pèsonalite[edite | modifye sous]
Yo pa nesesèman fèt nan Lapwent men se istwa yo tache ak sa yo ki an nan lavil la.
- Charles Catherin Sériziat (1756-1802), jeneral brigad nan Revolisyon fransèz, chèf nan lame Gwadloup an 1801, ki mouri nan Lapwent.
- Charles-Anatole Léger (1803-1883) : notè (de 1826 à 1857), majistra nan Lapwent ant 1859 ak 1861 e prezidan konsèy jeneral an 1859.
- Jean-Baptiste-Marie-Augustin Gourbeyre : yon kare nan vil la pote non li, ant palais de justice ak 'église Saint-Pierre-et-Saint-Paul, gen estati l 'depi 1848, bati apre yon abònman popilè. Sou baz la, mo sa yo ki senp La Pointe-à-Pitre reconnaissante ak yon dat, VIII février MCCMXLIII, nan klè 8 février 1843. Li te sou okazyon tranbleman tè a jou sa a, ki te swiv pa yon gwo fò dife, ke moun Auvergnat sa a (ki te fèt nan Riom nan 1786, Gouvènè nan Gwadloup depi 1841, te mouri nan pòs li nan lane 1845), akeri pou Pointois estati a nan moun providansyèl[1].
Referans[edite | modifye sous]
- ↑ Sur les ruines de la Pointe-à-Pitre. Chronique du 8 février 1843. Hommage à l'amiral Gourbeyre, manuscrit conservé à Vincennes, Service historique de la Défense, Département de la marine, 1843-1844 ; Claude Thiébaut, éditions L'Harmattan, 2008.