Mouvman liberasyon fanm yo

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib

Mouvman Liberasyon Fanm yo (MLF) : se yon mouvman feminis otonòm e ki pa melanje ki mande jete lib kò fanm yo, defi sosyete patriyakal. Li te fèt nan swit Ameriken Women's Lib, evènman yo nan Me 1968, lit yo pou dwa a kontrasepsyon ak avòtman inisye pa Family Planning Frans, tout lit yo kont diferan fòm opresyon ak mizojini, ak revandikasyon pou egalite nan tout dwa, moral, seksyèl, legal, ekonomik, senbolik.

Li mete an kesyon fòm aktivis tradisyonèl yo: li fonksyone atravè asanble jeneral, ti gwoup desantralize e li genyen yon repètwa aksyon ekstra-palmantè tankou òganizasyon manifestasyon, kreyasyon ak siyati petisyon, fè reyinyon piblik, elatriye.

Istwa.[modifye | modifye kòd]

Istoryografi:

Depi nan fen ane 1970 yo, plizyè zèv te parèt sou tèm sa a, sitou militan mouvman an te ekri: Annie Sugier ak Anne Zelensky an 1977 (anba yon psedonim), Naty Garcia Guadilla an 19813 oswa Monique Rémy an 19904. chèchè, tankou. kòm Claire Duchen an 1986, yo te etidye sijè a.

2010 se yon ane ki favorab pou refleksyon sou memwa feminis yo, sitou akoz karant ane MLF yo, se te okazyon pou yon ogmantasyon nan piblikasyon Achiv yo soti nan tiwa yo, yo te pibliye oswa sou entènèt. Liv yo te repibliye. Kolòk yo te òganize pa kouran yo diferan. Te gen ekspozisyon foto, afich, travay, fim oswa videyo, pati, demonstrasyon.

Christine Bard (dir.), Feminists of the second wave, Rennes, University Press of Rennes, 2012, p. 9

Françoise Picq, Liberasyon fanm, karant ane mouvman, Paris, editions-dialogues.fr, 2011, p. 10

Antoinette Fouque, Jenerasyon MLF (1968-2008), Paris, Fanm - Antoinette Fouque, 2008

Istwa "fondasyon" li a pafwa poze yon pwoblèm istoryografik, men kounye a kwonoloji li baze sou yon kantite travay istoryen k ap grandi ak temwayaj oral ak ekri aktris yo, ki pafwa kontradiktwa ak kontwovèsyal.

Premye ane mouvman an[modifye | modifye kòd]

Peryòd pre-1971 la:[modifye | modifye kòd]

VAnt 1967 ak 1970, plizyè gwoup travay te fòme. Yon asosyasyon mixte, Féminin, Masculin, Avenir (FMA), ki te kreye nan Mouvman Demokratik Fanm yo Not 1 pa Anne Zelensky ak Jacqueline Feldman, te òganize reyinyon sou relasyon gason ak fanm depi 1967. Asosyasyon sa a te fè yon gwo reyinyon nan Sorbonne okipe nan mwa me 68 sou tèm fanm,Lè sa a, te vin endepandan, li te vin pa melanje epi, nan mwa avril 1970, li te chanje non tèt li Feminis, Maksis, Aksyon. Pou Michelle Zancarini-Fournel, espesyalis nan istwa fransè kontanporen, gwoup FMA a "konstitye baz jeneyalojik MLF la"

Reyinyon ki te konpoze sèlman ak fanm te fèt soti nan mwa oktòb 196822, alantou ekriven Monique Wittig, Antoinette Fouque, Josiane Chanel, Suzanne Fenn, Gille Wittig, Margaret Stephenson, Marcia Rothenberg, elatriye, yon douzèn fanm k ap travay sou seksyalite fi ak atikilasyon an. nan lit fanm ak lit anti-kolonyalis ak lit klas. Dapre Monique Wittig, premye rankont nan mwa Oktòb 1968 te konvoke sou inisyativ li. Nan mwa me 1970, li te siyen (avèk Gille Wittig, Marcia Rothenberg ak Margaret Stephenson, kounye a Namascar Shaktini) premye tèks feminis franse nan peryòd sa a, "Konba pou Liberasyon Fanm yo", ki te pibliye pa la. jounal The International Idiot epi kote yo prezante mouvman liberasyon fanm Ameriken ak Angle. Anmenmtan, lòt gwoup, pafwa efemèr, te fòme: Zòrèy Vèt yo, Polimòf Perverse yo, Ti Daisies yo ak anpil lòt.

Premye reyinyon piblik sa ki ta pral rele MLF an te dewoule nan Inivèsite Vincennes, nan sezon prentan 197030, jis anvan premye pwomnad medyatik mouvman an, nan dat 26 out 1970, lè yon gwoup anviwon dis fanm ap eseye kouche. anba Arc de Triomphe nan Pari, yon kouwòn flè "bay madanm nan sòlda enkoni" (an solidarite ak grèv fanm Ameriken an, ki selebre jou sa a senkantyèm anivèsè vòt fanm nan peyi Etazini). Sou banyè yo nou ka li: "Genyen plis enkoni pase sòlda enkoni a, madanm li" oswa "Youn nan de gason se yon fanm.

Nan sezon otòn 1970, yon nimewo espesyal nan jounal Partisans, ki te fonde an 1961 pa piblikatè anti-kolonyalis François Maspero, te pibliye pa Liberasyon fanm, ane zewo, ki te pwodwi sèlman pa fanm ak rasanble temwayaj aktivis anonim yo, ak tèks siyen. pa franse ak Ameriken. Prezantasyon an li: “Fenomèn nan pa limite sèlman nan Etazini. Nan tout Ewòp oksidantal, an menm tan pou plis pase de ane, nan Angletè, Oland, Syèd ak Denmark, nan Almay, an Frans, kounye a nan peyi Itali, gwoup fanm yo te espontaneman fòme pou panse sou fason yo goumen kont opresyon yo. »

Premye reyinyon jeneral yo te fèt nan Lekòl Fine Arts nan sezon otòn 1970, nan Mèkredi aswè chak de semèn. Nimewo zewo jounal mouvman an, Le Torchon brule, te parèt an Desanm 1970 kòm yon insert nan jounal L'Idiot Liberté ki te dirije pa Jean-Edern Hallier.

Ane 1971: aksyon nan tout savann pou bèt yo ak Le Torchon boule[modifye | modifye kòd]

Nan mwa me 1971, premye nan sis nimewo Le Torchon brûlée yo te distribye sou kiostik ak makonnen ak jounal Tout! te fonde nan sezon otòn la nan ki li pran yon pati nan tèks yo; li pibliye jiska 1973, epi li louvri pou "tout". Direktè piblikasyon an se Marie Dedieu (1945-2011), men se yon ekip diferan ki pwodui chak nimewo35. Li di: “Mouvman an se tout fanm sa yo ki mete tèt yo ansanm sou baz revòlt yo pou pi byen konprann poukisa ak kòman epi pou yo kapab goumen ansanm. Mouvman liberasyon medam yo pa yon òganizasyon, pa genyen e pa dwe genyen yon ekip dirijan” (editorial Le Torchon brûlée no 2).

Youn nan premye aksyon li yo se sipò pou rebelyon kay la pou adolesan ansent Plessis-Robinson36, ki te gen ant 13 ak 17 ane fin vye granmoun. Nan fen ane 1971, pensionè yo te kòmanse, avèk èd MLF a, yon grèv grangou pou refize desten yo te enpoze sou yo: ekskli nan lekòl yo, majinalize pa pwòp fanmi yo, abi. MLF te avèti Simone de Beauvoir al rankontre yo, akonpaye pa yon jounalis.

Nan Issy-les-Moulineaux, Mouvman Liberasyon Fanm yo te sipòte anmenmtan, an fevriye 1972, yon revòlt nan yon kay pou manman selibatè ladan yo te fè grèv grangou, te fonde yon crèche "sovaj", ak èd la. nan Secours Rouge te ekri yon pyès teyat yo dwe jwe sou mache a.

Kesyon envèrsyon an[modifye | modifye kòd]

Malgre ke mouvman an se yon sèl sèks, pwoblèm envèrsyon an pa ditou yon priyorite politik pou MLF la. Li ankouraje lit an favè avòtman gratis ak gratis ak kontrasepsyon, ak pifò "feminis etewoseksyèl, akize soti deyò a yo se 'tout madivin' ak 'move foutu', pè (...) ke mete plis anfaz sou revandikasyon omoseksyèl fè pa 'diskredite' mouvman an”39. Plizyè aktivis MLF, anba lidèchip Françoise d'Eaubonne, te patisipe nan aparisyon Fwon Omoseksyèl pou Aksyon Revolisyonè (FHAR) an mas 1971 e apre sa Gouines Rouges yo.

Malgre konfli ak disizyon yo, diferan gwoup yo rankontre detanzantan, jiska 1976, pou aksyon komen: pou dwa avòtman, kont vyolans sou fanm.

Kesyon Alman an[modifye | modifye kòd]

An menm tan an, koudeta tomat Sigrid Rüger te fè an 1968 pou sipòte diskou sinatè Helke Sander te bay feminis ki te angaje men ki te respekte demokrasi yon vizibilite demokratik, nan yon Almay toujou trè konsèvatif, souvan choke pa jès ki pi plis vyolans ke jèn gason yo te fè nan peyi a. batay nan lari. Lè sa a, Helke Sander mobilize pou avòtman ak kontrasepsyon, zòn kote mantalite Alman yo poko evolye, ak gwo rezistans politik ak sosyal. Malgre sa, peyi a pral legalize avòtman yon ti kras devan vwazen franse li. Osi bonè ke lè 1970, sèz pwofesè nan Dwa Kriminèl prezante yon premye bouyon nan refòm nan atik 218 nan Kòd la Kriminèl ki gouvène dwa a avòtman nan Almay. Nan dat 26 avril 1974, Rejim Federal la te adopte lwa ki legalize avòtman pandan twa premye mwa gwosès yo apre konsiltasyon davans. Alman Alice Schwarzer, ansyen jounal satirik Pardon, te enpòte nan Almay kreyasyon yon vèsyon Alman nan MLF franse a, ki te fè premye kongrè li a nan dat 11 ak 12 mas nan Frankfurt41 yon ti tan anvan yon deklarasyon piblik pa 300 fanm Alman ki te rekonèt yo. te gen abort, tankou yon lòt yon ti kras pi bonè an Frans. Nan dat 6 jen 1971, Stern te montre sou premye paj la figi yon venn fanm ki te konfese aklè: "Nou te fè yon avòtman". Anndan jounal pèsonèl la gen 374 siyati fanm ki di yo te komèt menm

Dwa kontrasepsyon ak avòtman an[modifye | modifye kòd]

Libète jete kò yon moun ak lit yo pou dwa a gratis ak gratis kontrasepsyon ak avòtman se youn nan premye fòs motè nan MLF la: "Nou pral goumen jiska lafen pou kontrasepsyon gratis ak gratis ak avòtman", nou li nan la. premye nimewo jounal Le Torchon brile kote asosyasyon FMA te fè apèl devan Mouvman pou Libète Avòtman (MLA). Nan mwa avril 1971, ansanm ak fanm pi popilè, aktris oswa ekriven, anpil aktivis MLF te ko-siyen "Manifeste des 343" Simone de Beauvoir ekri epi pibliye pa Le Nouvel Observateur: "Lis 343 fanm franse ki gen kouraj pou siyen an. 'Mwen te gen yon avòtman' manifest. Siyen yo ekspoze tèt yo nan pwosedi kriminèl, ki ka ale osi lwen ke santans prizon.

Tandans prensipal yo[modifye | modifye kòd]

Gen plizyè tandans prensipal nan MLF la.

Maksis[modifye | modifye kòd]

Tandans "Lit Klas/Lit Fanm yo" eseye konbine analiz maksis ak revandikasyon feminis yo, epi li defann doub militans: nan MLF pou pwoblèm fanm yo, nan òganizasyon politik goch pou "politik jeneral" yo te analize ke te gen yon lyen enpòtan ant lit sa yo byenke ta ka gen konfwontasyon sou kesyon espesifik fanm yo. Okòmansman, sèk Élisabeth Dmitrieff te defann politik sa a, ki te patisipe nan MLF depi kòmansman ane 1970 pou yon mouvman endepandan e ki pa melanje ak nan kanpay manifest 343 pou kontrasepsyon ak avòtman.

Feminis[modifye | modifye kòd]

Tandans feminis la divize an feminis radikal ak feminis refòmis. Pou radikal tankou Monique Wittig, se yon kesyon pou jwenn aksè nan madivinis ak aboli tèm "fanm" ki make pa opresyon: sou orizon "sèks la", ak sa yo pral rele "kran". Christine Delphy, pou moun fanm konstitye yon klas defini nan obligasyon pou "bay sèvis domestik gratis", defann sezi pouvwa a pa fanm yo reyalize "destriksyon total nan sistèm patriyakal nan pwodiksyon ak repwodiksyon". Oryantasyon refòmis la enkòpore nan Lig Dwa Fanm yo, ki prezide pa Simone de Beauvoir, ak nan plizyè gwoup èd fanm (tankou SOS Fanm Vyole).

Psikanaliz[modifye | modifye kòd]

Kolektif "Psikanaliz ak Politik" ki te devlope alantou Antoinette Fouque, prezante tèt li kòm "yon tandans politik mouvman an" nan manifè li gen tandans epi li pwopoze yon atikilasyon enkonsyan ak istwa ki fè spesifik yon moun. yon pati nan mouvman fransè a. Antoinette Fouque te vle "fè soti nan sijè fanm nan" epi idantifye, kont dogm freudyen Nòt 2, yon lòt libido ke li ta dwe byento rele "libido 2" oswa "libido matris". Tandans sa a nan MLF, ki te finanse pa aktivis ak patwon Sylvina Boissonnas, se nan orijin nan Éditions des femmes (1973), "libreri fanm yo" nan Pari (1974-1999), Marseille (1976-1989) ak Lyon ( 1977-1988), jounal Le Quotidien des femmes an 1974, chak mwa ak chak semèn Des femmes en mouvements (1977 rive 1982).

Ekolojis[modifye | modifye kòd]

Gwoup Ekoloji ak Feminis, ki te dirije depi 1972 pa Françoise d'Eaubonne, defann lide ke ekoloji "syans ki etidye relasyon èt vivan youn ak lòt ak anviwònman fizik kote yo evolye a gen ladan, pa definisyon, relasyon yo sèks ak pousantaj nesans ki swiv la.

Konfli ki antoure MLF la[modifye | modifye kòd]

Soti nan asosyasyon ak "mak MLF"[modifye | modifye kòd]

Nan mwa Oktòb 1979, Antoinette Fouque te anrejistre yon lwa asosyasyon nan 1901 Mouvman Liberasyon Fanm - MLF53,54, nan ki li te prezidan, Marie-Claude Grumbach, sekretè ak Sylvina Boissonnas, trezorye. Nan mwa novanm 1979, li te depoze mak la ak akwonim MLF nan Enstiti Nasyonal Pwopriyete Endistriyèl (INPI), san yo pa konsilte alavans tout Mouvman an men li te deklare a posteriori ke li te vle pwoteje li kont yon rekiperasyon patizan oswa itilizasyon komèsyal51. nan yon epòk kote mouvman an te abandone ak menase ak fwagmantasyon oswa detounman pa pati yo”.

Jès apwopsyon yon byen kolektif, eksperyans "kòm yon tantativ Fouque pou pran pouvwa a nan tout mouvman an", te deklanche yon gwo konfli ki te mennen nan kraze Mouvman an, e ki te imedyatman retransmèt pa medya yo. . Nan yon insert piblisite ki te pibliye nan Le Monde le 6 mas 1982, "fanm nan Mouvman Liberasyon Fanm yo" afime ke: "deziyasyon abizif lòt mouvman oswa gwoup fanm yo sou non Mouvman Liberasyon Fanm yo konstitye yon vyolasyon dwa nou genyen pou non nou. ”, kidonk entèdi lòt fanm oswa gwoup fanm pou yo fè reklamasyon yo fè pati MLF la.

Pou istoryen Françoise Picq, "espoliasyon sa yo gen ti ekivalan nan istwa mouvman sosyal la". Pou Catherine Rodgers, espesyalis nan teyori feminis, "diskisyon an, ki reprezante youn nan evènman ki pi douloure nan istwa a nan mouvman an, sètènman tache travay la nan Psych ak Po [Psikonaliz ak Politik], ak non an nan fasilitatè li yo". Pou Christine Bard, istoryen e responsab Archives du féminisme: “Mouvman an soti febli e li pèdi aktivis yo.... Nan mwa mas 1982, Antoinette Fouque te libere tèt li de tout responsablite politik nan asosyasyon MLF, depoze, answit an 1983 al ann egzil Ozetazini. Lè li retounen an 1989, li te kreye Alyans Fanm pou Demokrasi.

Nòt ak referans[modifye | modifye kòd]

Nòt[modifye | modifye kòd]

Referans[modifye | modifye kòd]

  1. Hervé Hamon, Patrick Rotman, Génération, Les années de poudre, chapître Des femmes enfin, p. 195-242, Seuil, Paris, 1983.
  2. Annie de Pisan et Anne Tristan, , Paris, Calmann-Lévy, 1977
  3. ↑ Naty Garcia Guadilla, , Paris, PUF, 1981
  4. ↑ Monique Rémy, , Paris, L'Harmattan, 1990
  5. ↑ Claire Duchen, , Londres, Routledge, 1986
  6. Christine Bard (dir.), , Rennes, Presses universitaires de Rennes, 2012, p. 9
  7. ↑ Françoise Picq, , Paris, éditions-dialogues.fr, 2011, p. 10
  8. ↑ Antoinette Fouque, , Paris, Des femmes - Antoinette Fouque, 2008
  9. Christine Bard (dir.), , Rennes, Presses universitaires de Rennes, 2012
  10. ↑ Centre lyonnais d'études féministes, , Paris, L'Harmattan, 1989
  11. ↑ Pauline Delage, , Paris, EHESS, 2014
  12. ↑ Elodie-Cecile Marrel, , Paris, Centre fédéral de la FEN, 1999
  13. ↑ Bibia Pavard, , Rennes, Presses universitaires de Rennes, 2012
  14. ↑ Patricia Godard et Lydie Porée, , Rennes, Editions Goater, 2014
  15. « Les traces écrites sont très maigres [...], seules les témoignages oraux apportent des éléments. Mais ces témoignages qui sont précieux posent néanmoins deux types de problèmes ; tout d'abord il arrive qu'ils soient contradictoires et que l'on trouve des dates différentes correspondant aux mêmes événements. D'autre part la polémique sur les origines du mouvement de libération biaise la vision des différentes actrices qui veulent chacune rétablir la vérité historique ». Bibia Pavard, Les Éditions des femmes : histoire des premières années (1972-1979), L'Harmattan, Paris, 2005, p. 44.
  16. ↑ « Le problème mérite d'être posé, [...] dans l'histoire du féminisme, la vision mythique d'un MLF surgi tout armé du néant perdurant dans l'historiographie. Si les travaux se sont multipliés sur le féminisme sous la Troisième République et dans les années 1970, ils laissent dans l'ombre les décennies précédentes, celles pourtant de la genèse du MLF. La seule origine que l'historiographie accorde d'emblée au MLF est Mai 68, autre temps mythique, creuset de tant de ruptures. [...] Or le plus souvent Mai 68 ne figure précisément que dans les titres puisque le MLF n'apparaît qu'en 1970 et que maigres sont les indices d'une présence féministe lors de ce printemps. Le mariage de Mai 68 avec le MLF reste donc davantage affaire de désir que de raison argumentée » (p. 62).« Les années 1960, et plus généralement celles qui séparent l'après-guerre de la naissance du MLF, forment donc un espace matriciel, le lieu où s'opère une lente et discrète gestation » (p. 73).« Les débuts du MLF sont à présent mieux connus, même s'ils suscitent toujours la polémique. Du printemps à l’automne 1970 se succèdent des actions d'éclat... » (p. 70, chapitre La naissance du MLF)Sylvie Chaperon, «  », Vingtième Siècle : Revue d'histoire, Persée, vol. 48, no 1,‎ 1995, p. 61-74 (DOI 10.2307/3770213, lire en ligne [archive])
  17. Françoise Picq, Libération des femmes, les années-Mouvement, Seuil, 1993.
  18. ↑ Anne Zelensky-Tristan, Histoire de Vivre, Mémoires d'une féministe, éd. Calmann-Lévy, 2005.
  19. ↑ Jacqueline Feldman, «  », Clio. Femmes, genre, histoire, Éditions Belin, no 29,‎ 1er janvier 2009, p. 193-203 (ISSN 1252-7017, lire en ligne [archive])
  20. ↑ Christine Delphy, « Les origines du Mouvement de libération des femmes en France », Nouvelles Questions Féministes 16-17-18, 1991, p. 139.
  21. ↑ Michelle Zancarini-Fournel, « Les féminismes : des mouvements autonomes ? », Le siècle des féminismes, Éliane Gubin(dir.), éd. de l'Atelier, Paris, 2004, p. 227-2
  22. MLF, Le mythe des origines, « Monique Wittig raconte [archive][PDF] », ProChoix, no 46, décembre 2008, p. 63-76.
  23. ↑ Jean-Pierre Bouyxou et Pierre Delannoy, Paris Match, janvier 2008.
  24. Génération MLF 1968-2008, éditions des femmes, Paris, 2008, p. 50.
  25. ↑ Françoise Picq, Libération des femmes, Les années-mouvement, Seuil, Paris, 1993, p. 6-7.
  26. ↑ Christine Delphy, Les origines du Mouvement de libération des femmes en France, Nouvelles Questions Féministes 16-17-18, 1991.
  27. ↑ Bibia Pavard, Les éditions des femmes, Histoire des premières années, L'Harmattan, 2005, p. 37.
  28. ↑ « Combat pour la libération de la femme », L'Idiot International no 6, Paris, Londres, mai 1970, p. 13-16.
  29. ↑ Claire Duchen, Feminism in France, From May 68 to Mitterrand, éd. Routledge, Londres, 1986, p. 9, extraits en ligne [archive] 38.
  30. Michèle Riot-Sarcey, Histoire du féminisme, La Découverte, 2010, p. 99
  31. Partisans : Libération des Femmes, Année Zéro no 54-55, Maspero, juillet-octobre 1970
  32. ↑ Hervé Hamon, Patrick Rotman, Génération, Les années de poudre, chap. Des femmes enfin, Seuil, Paris, 1988, p. 236-238.
  33. Le Torchon brûle, 6 numéros de 1971 à 1973; réédition Des femmes, Paris, 1982.
  34. ↑ Fac-similé [archive] publié sur le blog Re-belles
  35. Claudine Mulard, « Marie Dedieu, pionnière féministe », Le Monde, 26 octobre 2011, p. 26.
  36. ↑ "“Elles... Les filles du Plessis”, par Isabelle Poitte, dans Télérama, le 08/03/2016.[1] [archive]
  37. Documents d'archives de la Gauche Prolétarienne [2] [archive]
  38. ↑ Histoire des féminismes français", par Jean Rabaut
  39. Sébastien Chauvin, «  », L'homme et la société,‎ 2005, p. 111 - 130
  40. L’avortement en RFA" par Christina Ottomeyer-Hervieu, dans les Cahiers du CEDREF revue pluridisciplinaire féministe, en 1995 [3] [archive]
  41. Revenir plus haut en :a et b "Screening the Red Army Faction: Historical and Cultural Memory" par Christina Gerhardt, Bloomsbury Publishing USA,l. 2018 [4] [archive]
  42. Le Torchon brûle, no 1, mai 1971, p. 6-7.
  43. ↑ « Appel du M.L.A. pour l'avortement libre et gratuit », Le Torchon brûle, no 1, mai 1971, p. 7.
  44. ↑ Le Nouvel Observateur no 334, 5 avril 1971.
  45. Michelle Zancarini-Fournel, «  », Le siècle des féminismes,‎ 2004
  46. ↑ Françoise Picq, Libération des femmes, les années-mouvements, Seuil, 1993, p. 147-160.
  47. ↑ Maud Gelly, Le MLAC et la lutte pour le droit à l'avortement, Fondation Copernic, 2005.
  48. ↑ Maïté Albistur et Daniel Armogathe, Histoire du féminisme français, éd. Des femmes, 1977, 508 pages.
  49. Plate-forme Sortir de l'ombre, pour un féminisme autogestionnaire, mai 1972, réédition en 1975.
  50. Le Torchon brûle, no 3, p. 18, 1971.
  51. Revenir plus haut en :a et b Catherine Clément, « Entretien avec A. Fouque », Le Matin de Paris, 16 juillet 1980, republié dans Génération MLF, éditions des femmes, p. 579-581.
  52. Catherine Clément, « Entretien avec A. Fouque », Le Matin de Paris, 16 juillet 1980, republié dans Génération MLF, éditions des femmes, p. 579-581.
  53. ↑ Maïté Albistur et Daniel Armogathe, Histoire du féminisme français du Moyen Âge à nos jours, éd. Des Femmes, Paris, 1977, p. 458.
  54. Revenir plus haut en :a b c et d Françoise Picq, Libération des femmes, Les années-mouvement, Seuil, Paris, 1993, p. 297-304.
  55. Revenir plus haut en :a et b Chroniques d'une imposture, Du Mouvement de libération des femmes à une marque commerciale, Collectif, Préface de Simone de Beauvoir, AMLF, Paris, 1981.
  56. ↑ Claire Duchen, Feminism in France From May 68 to Mitterrand, Routledge & Kegan Paul, Londres et Boston, 1986, p. 32-34.
  57. Revenir plus haut en :a b c d e et f « Une lettre d’Antoinette Fouque », Le Monde, 15 décembre 2008, p. 17.[lire en ligne [archive]]
  58. Revenir plus haut en :a et b Catherine Rodgers, « Elle et Elle: Antoinette Fouque et Simone de Beauvoir », MLN n°115, Johns Hopkins University Press, 2000, p. 74
  59. ↑ Katia Kaupp, « Bataille pour un drapeau », Le Nouvel Observateur, 31 décembre 1979.
  60. ↑ « Communiqué du MLF », Le Monde, 6 mars 1982 ; Des femmes en mouvements no 83-84, 19-26 mars 1982, p. 17 ; « MLF, le mythe des origines », ProChoix no 46, p. 50.
  61. ↑ Christine Bard, « Militantismes et sociabilités », in Eliane Gubin (dir.), Le Siècle des féminismes, éditions de l'Atelier, 2004, p. 118.↑ Des femmes en mouvements hebdo, no 83-84, 19 mars 1982.