Margot Pilz

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Margot Pilz
Image illustrative de l’article Margot Pilz
Biyografi
Nasyonalite Otrich
Nesans Gade epi modifye done yo sou Wikidata
Lye nesans Haarlem (en)
Zèv prensipal

Margot Pilz, ki fèt an 1936 nan Haarlem nan Netherlands, se yon atis vizyèl Ostralyen ak yon pyonye nan atizay konseptyèl ak dijital. Li se youn nan premye atis Ostralyen ki konbine òdinatè ak fotografi.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Margot Pilz te fèt an 1936 nan Haarlem nan Oland[1]. An 1939, fanmi li te kouri met deyò nan Nazis e li te rete nan Semarang, nan Santral Java, nan Endonezi. Lè Japon anvayi Endonezi nan mwa mas 1942, yo te voye papa Margot Pilz nan yon kan konsantrasyon nan Sumatra. Li menm ak manman l te pase dezan nan kan konsantrasyon Lampersari, nan Semarang[2],[3],[4]. Margot Pilz soufri ak typhus epi youn nan janm li yo enfekte epi li pral rete pi kout pase lòt la[2].

An 1954, Margot Pilz te ale nan Vyèn pou etidye fotografi nan Höhere Graphische Bundes-Lehr- ak Versuchsanstalt (de). Soti nan 1971 a 1978 li te travay kòm yon fotograf nan Vyèn. An 1976, li te jwenn Meisterprüfung li (sètifika mèt) nan fotografi[4].

Soti nan 1990 pou rive 1992, li te travay nan University Teknik nan Vyèn. An 1991, li te yon pwofesè vizite nan Inivèsite Nasyonal ak Kapodistrian nan Atèn. Soti nan 1993 rive 1994 li te travay nan Graz University of Technology[4].

Travay[modifye | modifye kòd]

Travay li yo reflete kilti avangard ane 1960 yo ak ane 1970 yo nan teknik eksperimantal yo ak aspè pèfòmans yo[5]

Li souvan chwazi apwòch feminis, adrese tabou, estereyotip[1] ak enkyetid anviwònman an. Anpil nan travay li se otobyografik[4].

Margot Pilz te pwofondman afekte pa arestasyon li pa ofisye polis an civil pandan twazyèm Festival Fanm nan Vyèn nan 14 avril 1978. Li te adrese evènman sa yo atravè kreyasyon yon seri oto-portre santre sou kò a, kominike emosyon ak piblik la tou de. atravè jès ekspresif ak nan eta jakèt twal fin blan li te mete nan moman arestasyon an[6],[7].

An 1978, Margot Pilz te rantre nan rezo atis feminis IntAkt – Internationale Aktionsgemeinschaft bildender Künstlerinnen. Travay li lye ak mouvman feminis nan ane 1970 ak ane 1980. Li eksplore enstitisyon maryaj, kondisyon travay fanm yo ak wòl sosyal yo[7],[8]. Pou travay Arbeiterinnenaltar (Lotèl Travayè yo) ki soti nan ane 1981, li te pran foto travayè yo nan torréfaction kafe Eduscho e li te poze kesyon sou kondisyon travay yo[9].

Pou seri a, The White Cell Project (1983-1985), li mete sijè li yo ke li foto nan yon selil ki mezire 165 santimèt sou yon bò, ki konkretize pwa ak kontrent nan atant ak nòm sosyete a. Li envite lòt atis pou kreye travay nan White Cell Project, tankou Renate Kordon (de), Linda Christanell ak Liesbeth Waechter-Böhm[10].

Pou Kaorle am Karlsplatz, yon enstalasyon nan yon espas piblik an 1982, li te vide sab sou Karlsplatz nan Vyèn pandan Wiener Festwochen (Vienna Festival) epi li te enstale chèz tab [11],[12]An 1991, li te kreye Delphi Digital ak Roland Alton-Scheidl pou Ars Electronica nan Linz. Enstalasyon dijital entèaktif mennen vizitè yo kesyone politik anviwònman an ak demokrasi[13]. Nan 2015-2016, li te pwodwi yon vèsyon ak smartphones[14].

Retrospektiv Meilensteine (Milestone) montre tout travay li nan Vyèn nan 2015[9].

Travay li yo fè pati Avangard feminis ane 1970 yo[15],[16].

An 2018, Margot Pilz, ansanm ak Renate Bertlmann, Linda Christanell, Lore Heuermann (de) ak Karin Mack, se pami protagonist yo nan fim nan Sie ist der andere Blick ("Li se lòt gade nan"). Sa a se yon dokimantè ki te kreye pa Christiana Perschon ak Iris Dostal. Fim nan konsantre sou atis feminis nan ane 1970 yo ki te fè pati sèn atizay Vyènn nan. Fim nan egzamine fason pratik atistik yo ak angajman yo kominike, pandan y ap diskite sou defi ak obstak yo fè fas ak fason yo simonte yo nan espas pèsonèl ak politik. Fim nan te genyen Theodor Körner Prize an 2018[17].

Ekspozisyon[modifye | modifye kòd]

Prim ak distenksyon[modifye | modifye kòd]

  • 1983: Staatsstipendium für bildende Kunst [32]
  • 1985: Römerquelle Fotopreis[32]
  • 1988: Prize Österreichischen Postsparkasse [33]
  • 1990: Theodor Körner Prize[32]
  • 1996: Pfann-Ohmann-Preis, Künstlerhaus, Vyèn [33]
  • 2008: Goldener Lorbeer, Künstlerhaus, Vyèn[33]
  • 2009: Goldener Lorbeer, Künstlerhaus, Vyèn[33]
  • 2011: Preis der Stadt Wien für Bildende Kunst (Prize Vil Vyèn pou Fine Arts) [34]

Nòt ak referans[modifye | modifye kòd]

  1. 1,0 et 1,1 Vránová, « Margot Pilz 7.6. – 30.7.2017 »,
  2. 2,0 et 2,1 Pilz, « Yon fwa sou tan mwen an – Java 1942 »
  3. 3,0 et 3,1 « Margot Pilz – Once upon my time – Java 1942: Geschichten ohne Ende », Artmagazine,‎
  4. 4,0 4,1 4,2 et 4,3 « MARGOT PILZ. Meilensteine ​​​​(Milestones), House of Arts, Jaroslav Král Gallery 7/6/2017–30/7/2017 »
  5. « Personale im MUSA – Margot Pilz – Meilensteine ​​​​ », Presse-Service Rathauskorrespondenz,
  6. Avant-Garde Feminis la. Atizay nan ane 1970 yo. The Sammlung Verbund Collection, Vienna, Munich, Germany,
  7. 7,0 et 7,1 « MARGOT PILZ. Meilensteine ​​​​– House of Arts, Jaroslav Král Galeri 7/6/2017–30/7/2017 »
  8. « Entrelajman diskou: yon istwa vizyèl nan kò », roots§routes,‎ (lire en ligne)
  9. 9,0 et 9,1 « Margot. Pilz: "Wir wissen nicht, ob es Kunst ist" Interview », Die Standard,‎ (lire en ligne)
  10. « Die Pionierin »,
  11. Vienna Art Week 2015: kreye byen komen, Vienna,
  12. Krasny, « An Konstriksyon: Nòmalizasyon pran Kòmandman Kunst – Stadt – Normalität, No 4 », Common,‎
  13. 13,0 et 13,1 « Margot Pilz – Milestones »
  14. « Margot Pilz Meilensteine ​​​​Von der performativen Fotografie zur digitalen Feldforschung »
  15. 15,0 et 15,1 « Feminis Avantgarde nan ane 1970 yo eksplore nan galeri Photographers' »
  16. , « FANM Avant-Garde Feminis nan ane 1970 yo soti nan Koleksyon SAMMLUNG VERBUND, Vyèn », University of Dundee,
  17. « Sie ist der andere Blick »
  18. « KUNSTBERICHT 1981 », BUNDESMINISTERIUM FÜR UNTERRICHT UND KUNST
  19. 21er HausZurück in die Zukunft —Ein retroperspektiver Blick auf ein Museum,
  20. « Mostre dal 1979 al 2005 »,
  21. 21,0 et 21,1 « WERKSCHAU XIII INTAKT – DIE PIONIERINNEN », Fotogallerie Wien
  22. « Margot Pilz »
  23. « Margot Pilz », Six Pack Film Database
  24. « Pilz. Die Auflösung der Fotografie – der kalte Raum », Database – Angewandte
  25. « Lespri Sen Lisifè Nr. 3 Otrich 1992 Margot PILZ », MKA
  26. « Tacit Surveillance Otrich 1992 Margot PILZ », MKA
  27. « Künstlerinnen – Positionen 1945 bis heute. Mimosen – Rosen – Herbstzeitlosen »
  28. « Die Liebe zu den Objekten », artCore,
  29. Aktionistinnen, (ISBN 978-3-901261-60-2)
  30. « Aging Pride/Die Kraft des Alters at BELVEDERE », The Art VieW,
  31. « Marke ane katalitik nan dwa fanm yo, Women.Now. se yon egzibisyon ki pisan kwonik enpak yo sou sosyete kontanporen ak atizay... »,
  32. 32,0 32,1 et 32,2 « 50 Margot Pilz », Kunstasyl 2018
  33. 33,0 33,1 33,2 et 33,3 « Preise und Ehrungen », Künstlerhaus
  34. « kunst- und kulturbericht / frauenkulturbericht der stadt wien 2011 »

Lyen ekstèn[modifye | modifye kòd]