Louis-Ernest Barrias

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Tonm L.-E. Barrias nan simityè Passy (Pari).

Louis-Ernest Barrias fèt nan Pari e li mouri nan menm vil la, se yon skultur Fransè.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Villa Medici (Akademi franse nan lavil Wòm).
Louis-Ernest Barrias nan aswè lavi li.
La Nature dévoilant à la Science (1884-1899), lacho pentire, Pari, Musée Carnavalet (agòch) ; (1903), estati chryselephantine, Paris, mize atizay dekoratif (sant); (1899), an kwiv dore, Pari, Musée d'Orsay (adwat).
Buste de Amédée Dechambre (1885), Pari, Akademi Nasyonal Medsin.
Tovo Joseph Garnier, simityè Montmartre.
Monuman Anatole de La Forge, Simityè Père-Lachaise.
Mozart pitit (1887), Montpellier, Fabre Museum.

Louis-Ernest Barrias soti nan yon fanmi atis. Papa l se pent porselèn ak gran frè li, Félix-Joseph Barrias (1822-1907), se yon pent rekonèt. Louis-Ernest Barrias te vire nan direksyon etid atistik. Antre nan École des beaux-arts de Paris an 1858, premye ak eskiltè Jules Cavelier ak pent Léon Cogniet[1], li abandone penti pou pouswiv mouvman nan direksyon eskilti anba direksyon an. nan François Jouffroy. Dezyèm Prix de Rome nan 1861 pou Chryséis tounen bay papa l 'pa Ulysse, li te genyen Prix de Rome nan 1865 ak Fondasyon Marseille[2] epi li ap travay sou sit konstriksyon Opéra de Paris.

Barrias te rete nan Akadémie de France nan lavil Wòm e {{citation|te vin tounen l 'an Frans youn nan espwa ki pi briyan nan lekòl franse nan eskilti} [1] : si, nòt Françoise Cachin, Modèl:Quotation, Louis-Ernest Barrias figi byen nan mitan moun ki, swiv yo, « konvenk tèt yo ke XVe syèk pa t 'se pa gotik jan moun te vle. di e ke Donatello, Andrea del Verrocchio, Mino da Fiesole, Bernardo Rossellino ak lòt barbares te wè byen klè nan nanm imen an: swiv sa a inatandi. dekouvèt, yon evolisyon te fèt nan ideyal la. Eskilti a te vin vivan ankò »[3]. Se nan kontèks sa a nou obsève ke The Oath of Spartacus pa Barrias « ofri, nan kò moun ki te tòtire yo, yon eko nan Entombment Michel- Angel nan. Duomo nan Florence »[3]. Apre sa, li te pwodwi anpil travay skultur, pi fò nan yo an mab. Nan 1881, li te rekonpans ak yon meday onè pou bèl boza ak nonmen Knight nan Legiyon Onè nan 1878, Lè sa a, monte nan ofisye nan 1881 ak kòmandan an 1900. Atis la ranplase Auguste Dumont nan Institut an 1884, apre sa, li te pran plas Jules Cavelier kòm pwofesè nan Beaux-Arts nan Pari, kote, pami etidyan ki pi remakab li yo, nou enkli Victor Ségoffin, Charles Despiau ak Paul Landowski.

Li te gen twa pitit: Pòl (1875-1973), ki ta vin yon achitèk renome, ki te genyen Modèl:2yèm dezyèm Grand Prix de Rome an 1901[4]; Daniel (1883-1969), ki te anbrase yon karyè militè[5], ak Madeleine (1877-1925).

Louis-Ernest Barrias te mouri nan yon refwadisman nan lakay li nan 9, avenue des Chasseurs nan 17th awondisman nan Paris[6]. Yo antere l nan Pari nan simityè Passy la (Modèl:8th)[7].

Yon pati nan travay li vizib nan plas piblik nan Pari, nan Musée d'Orsay oswa nan simityè Père-Lachaise.

Egzibisyon[modifye | modifye kòd]

Egzibisyon kolektif[modifye | modifye kòd]

Notes et références[modifye | modifye kòd]

  1. 1,0 1,1 et 1,2 Camille Osersanz, Louis- Ernest Barrias (1841-1905) - Yon sculpteur anba Modèl:Twazyèm Repiblik la, tèz doktora, Paris-Sorbonne University, 2 jiyè 2014.
  2. 2,0 et 2,1 Bénézit Dictionary, Gründ, 1999, vol.1, Modèl:P ..
  3. 3,0 et 3,1 Sou direksyon Françoise Cachin, "Neo-Florentin yo: Michelangelo ak Renesans la", Atis la XIXe syèk - Dezyèm mwatye, Éditions Citadelles – Edito, 1990, Modèl:Pp..
  4. « Wòm Konpetisyon Achitekti. Grands Prix de Rome soti 1864 rive 1967 », sur grandemasse.org, .
  5. « Barrias, papa ak pitit gason » [PDF], sur erudit.org, .
  6. =-485%2C-217&uielem_rotate=F&uielem_islocked=0&uielem_zoom=119 Achiv Pari Modèl:17th, sètifika lanmò no 414, ane 1905 (view 28/31).
  7. vZGUiO 3M6NDoicHJvZCI7fQ= =# uielem_move=-58%2C-45&uielem_rotate=F&uielem_islocked=0&uielem_zoom=119 Antèman chak jou nan simityè Paris Passy depi 1905, ki date (view 8/31).
  8. Pierre Vauconsant , " Eskilti polychrome an Frans, 1850/1910 ", It Art Bag , 29 jen 2018

Bibliographie[modifye | modifye kòd]

  • Albert Soubies, L.-E. Barrias (1841-1905) : Notes biographiques, Paris, Flammarion, , 16 p. (BNF 34148512, lire en ligne).
  • Discours prononcés par André-Joseph Allar et Julien Guadet sur la tombe d'Ernest Barrias à l'inauguration de son buste par André-Joseph Allar le , Paris, s.i., 1906.
  • Georges Lafenestre, L'œuvre de Ernest Barrias, Paris, Renouard, , 116 p. (BNF 30713714, lire en ligne).
  • Daniel Cady Eaton, A Handbook of Modern French Sculpture, Dodd, Mead & Co, New York, 1913.
  • Stanislas Lami, Dictionnaire des sculpteurs de l'École française au XIXe syèk, tome premier, Librairie ancienne Honoré Champion, 1919 (lire en ligne).
  • Maurice Rheims, La sculpture au XIXe syèk, Arts et métiers graphiques, Paris, 1972.
  • Marie Busco et Peter Fusco, The Romantics to Rodin, French nineteenth century sculpture from North America collections, Peter Fusco & H.W. Janson éditeurs, New York et Los Angeles, 1980.
  • Christine Debrie, « Le musée Antoine-Lécuyer de' Saint-Quentin : une sculpture de Louis-Ernest Barrias », La Revue du Louvre, no 1, 1981, Modèl:Pp..
  • Sous la direction de Georges Weill, La perspective de la Défense dans l'art et l'histoire, Archives départementales des Hauts-de-Seine, Paris, 1983.
  • June Hargrove, Les statues de Paris, Albin Michel, 1989.
  • Sous la direction de Françoise Cachin, L'art du XIXe syèk - Seconde moitié, 1850-1905, Éditions Citadelles – Edito, Paris, 1990.
  • Geneviève Bresc-Bautier ak Anne Pingeot, Eskilti ki soti nan jaden Louvre, Carrousel ak Tuileries, Reyinyon mize nasyonal yo, 1991.
  • Andreas Blühm, Koulè eskilti, 1840-1910, Van Gogh Museum, Amstèdam, 1996.
  • Georges Poisson, Sò estati an kwiv Parisyen yo anba okipasyon Alman an, 1940-1944, memwa pibliye pa Federasyon Sosyete Istorik ak Akeyolojik nan Pari ak Île-de-France, volim 47, 1996. .
  • Emmanuel Bénézit, Diksyonè pent, sculpteur, konsèpteur ak graveur, vol.1, Gründ, 1999.
  • June Hargrove, "Moniman yo nan lagè 1870-1871", "Repiblik la nan reprezantasyon alantou travay Maurice Agulhon", etid yo te rasanble pa Maurice Agulhon, Annette Becker ak Évelyne Cohen, Publications de la Sorbonne, 2006.
  • Dictionary of French Neo-Baroque Sculpters (1870-1914), (ISBN 978-2-7355-0780-1).
  • Caterina Y. Pierre, “Louis-Ernest Barrias and modern allegories of technology”, Nineteenth Century Art Worldwide 11, no 2, ete 2012 org/summer12/caterina-pierre-louis-ernest-barrias (konsilte sou entènèt).
  • Camille Osersanz, Louis-Ernest Barrias (1841-1905) - Yon sculpteur anba Modèl:IIIrd Repiblik la, tèz doktora sou direksyon Barthélemy Lobert, Paris-Sorbonne University, 2 jiyè 2014 (konsilte sou entènèt).