Hortense de Beauharnais

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Hortense de Beauharnais
Image illustrative de l’article Hortense de Beauharnais
Hortense de Beauharnais pa François-Pascal-Simon Gérard.
Fonksyon
Larenn konsort nan Holland
Biyografi
Dinasti House of Beauharnais
Non nesans Hortense Eugénie Cécile de Beauharnais
Dat nesans
Lye nesans Pari (Frans)
Dat lanmò (ak 54 ane)
Lye lanmò Arenenberg (Swis)
Tonm Saint-Pierre-Saint-Paul Church of Rueil-Malmaison (Lafrans)
Papa Alexandre de Beauharnais
Napoléon I (papa adoptif)
Manman Joséphine de Beauharnais
Konjwen Louis Bonaparte
Pitit Napoléon-Charles Bonaparte
Louis II
Napoléon III
Charles de Morny
Relijyon Katolikis
Rezidans Château de la Malmaison, Palais des Tuileries, Château de Saint-Leu, Royal Palace of Amstèdam answit Château d'Arenenberg
Larenn konsò Oland

Hortense Eugénie Cécile de Beauharnais, larenn Oland (1806-1810), duchesse Saint-Leu ( Saint-Leu-la-Forêt) (1814), fèt nan Pari e li mouri nan 5 oktòb 1837 nan chato Arenenberg nan kanton Thurgou nan Swis, se te yon manm fanmi enperyal franse, pitit fi Joséphine de Beauharnais ak manman Anperè a Napoleon III. Li te tou yon konpozitè.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Jenès[modifye | modifye kòd]

The cockade ki reprezante Hortense ansanm ak manman l Joséphine
(mize Revolisyon Fransè a) ).

Pitit fi Marie-Josèphe Tascher de La Pagerie (avni Joséphine, enperatris, madanm Napoleon) ak premye mari l Viscount Alexandre de Beauharnais (ki akize madanm li). adiltè lè yo te anonse gwosès li a), bòpè li se te Anperè Napoléon I, ki te marye ak manman l an 1796, apre li te mouri sou vikont la. echafodaj nan 1794.

Paran li te viv separeman lè Revolisyon fransè a te pete. An 1789, papa l te eli depite noblès nan Etats général e li te prezide Asanble Konstitiyan pandan jou vòl Varennes la nan fanmi wa a. Pandan Laterè, yo te arete vikonte a epi yo te guillotine epi madanm li nan prizon; men li te libere apre tonbe Robespierre, li te rekòmanse lavi sosyal li e li te vin metrès Barras, nonm ki pi enfliyan nan Anyè a.

An 1795, Hortense te antre nan pansyon Madam Campan nan Saint-Germain-en-Laye a laj douzan, epi li te ale nan gwo sosyete konsilè lè li te vini. ki gen laj. Menm ane a, Jeneral Bonaparte te fè yon non pou tèt li nan reprime ak kanon yon rezireksyon wayalis sou mach Legliz Saint-Roch la nan Pari.

Apre maryaj li ak manman yo, Napoleon te deside adopte Hortense ak gran frè li, Eugène, nan .

An 1799, Bonaparte te pran pouvwa a epi li bay Lafrans yon nouvo kalite gouvènman: Konsila. Nan 16, Hortense se pitit fi nonm ki pi pwisan an Frans.

Maryaj ak desandan[modifye | modifye kòd]

Joséphine, ki vle rekonsilye fanmi Bonaparte ki jalouzi, menm rayi li, vle yon nouvo sendika pou sele alyans fanmi Bonaparte ak Beauharnais.

Li te marye pitit fi li a, Hortense, nan ak Louis Bonaparte (1778-1846), youn nan pi piti frè Premye Konsil la. Kadinal Caprara[1]. Hortense konsa vin bòpè bòpè li. Koup la gen twa pitit gason:

Nan 1804, Louis ak Hortense te akeri chato Saint-Leu, ke li te kenbe jiska 1815 epi kote li te bay pati briyan.

Maryaj la vin yon dezas: Hortense renmen foli ak Jeneral Duroc, asistan de kan anperè a (gen kèk moun ki di ke yo te menm rayisab[Referans nesesè]), pandan ke Louis, yon ipokondriak, soufri nan yon mani ak pèsekisyon, paralizi nan bra dwat li ak yon maladi venerye ki pa janm te trete. Li toumante madanm li ak jalouzi morbid li[2].

Bèl, atiran e entèlijan, Hortense tonbe damou pou Charles de Flahaut, adid-de-camp Murat ak pitit natirèl [[Charles-Maurice de Talleyrand-Périgord. |Talleyrand] ], pa moun li te gen yon pitit gason natirèl, Charles (1811-1865), fiti duke nan Morny.

Napoleon te di sou li:

« Hortens, tèlman bon, tèlman jenere, tèlman devou, se pa san yo pa gen kèk defo ak mari l; Mwen dwe dakò, apa tout afeksyon mwen genyen pou li ak vrè atachman mwen konnen li genyen pou mwen. »

Deviz li yo se te "Fortuna infortuna forti, una" ("Fòtin ak malè se youn pou moun ki gen fòs") ak "Mwens konnen, mwens boulvèse." Pi byen konnen, pi byen renmen »[3].

  1. [[#selebre seremoni an nan Palè Tuileries .|Bernardy 1968]], p. 86.
  2. Bernardy 1968, p. 103-112.
  3. Bernardy 1968, p. 350.