Guy Alexandre

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Guy Alexandre
Image illustrative de l’article Guy Alexandre
Fonksyon Diplomat
Nesans
Sen Mak, Latibonit
Lanmò (ak 68 ane)
Pòtoprens Ayiti
Nasyonalite ayisyen
Domèn Politik

Guy Alexandre, ki fèt nan mwa out 1945 nan Sen Mak, awondisman Sen Mak nan depatman Latibonit, epi ki mouri 28 fevriye 2014 nan Pòtoprens, se yon sosyològ, diplomat ak pwofesè ayisyen.

Li te yon ansyen anbasadè Ayiti nan Repiblik dominikèn, de (2) fwa anba prezidans Jean-Bertrand Aristide, ant 1991 ak 1997, pita ant 2001 ak 2003.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Li te marye ak Lynn Margron. Yo genyen twa (3) pitit.

Edikasyon[modifye | modifye kòd]

Li te ale nan Kolèj Saint -Martial la nan Pòtoprens, kote li te yon manm nan gwoup kretyen Youth Student (Jeunesse Étudiante Chrétienne, JEC). Ant 1967 ak 1974, Guy etidye Syans Politik nan Bèljik ak sosyoloji nan Pari.

Tankou pwofesè[modifye | modifye kòd]

Li te anseye nan yon lekòl segondè franse. Nan lane 1979, li te retounen nan Ayiti, k ap travay nan Enstiti Pedagojik Nasyonal la (IPN) nan Pòtoprens. Li konsantre sou rechèch edikasyon ak fòmasyon pwofesè yo. Li pita anseye nan Inivèsite Deta Dayiti, Inivèsite Quisqueya, lekòl Nòmal la, ak nan fakilte syans sosyal Latino-amerikèn (FLACSO) nan Santo Domingo.

Tankou diplomat[modifye | modifye kòd]

Li travay avèk "Groupe d'Appui aux Rapatriés et Réfugiés (GARR)" pou defans Ayisyen nan Repiblik dominikèn ak "Mouvement d'Action Démocratique (MAD)". Li te youn nan manm fondatè nan "Comité National du Congrès des Mouvements Démocratiques (CONACOM)".

Nan lane 1991, li te asiyen li yo dwe yon diplomat nan Repiblik Dominikèn an. Nan soulèvman kont Prezidan Jean-Bertrand Aristide an 2003, Alexandre pèdi pòs li kòm diplomat. Soti nan 2004 a 2006, li te sèvi kòm yon konseye pou relasyon entènasyonal pou gouvènman an pwovizwa. Aprè sa, li te vin yon konseye senyò pou òganizasyon Entènasyonal pou Migrasyon nan Ayiti, kote li te gen responsabilite ak depòte retounen. Li te ekri yon liv sou fason pou amelyore relasyon ant Ayiti ak Repiblik Dominikèn. Pami kesyon ki konsène li te yon desizyon tribinal Dominiken an 2013 ki retire dwa sitwayènte a timoun nan etranje san papye.[1]

Lanmò[modifye | modifye kòd]

Li mouri nan yon kriz kadyak sou 28 fevriye 2014 nan Pòtoprens. Ansyen Premye minis ayisyen Jean-Max Bellerive te rele Alexandre « yon vre demokrat toujou ap chèche yon fason pragmatik pou sèvi ak syans anpirik li oswa otorite li pou amelyore reyalite a chak jou nan Ayisyen. »[2],[3]

Zèv li yo[modifye | modifye kòd]

  • 1979 : Initiation à la dissertation historique. Guide à l'usage des élèves de seconde et première, edisyon Désormeaux, Fòd Frans (avèk Wilhelm Romeus).
  • 2000 : Trujillo et Haïti, nan Revue de la Sociéte Haïtienne d'Histoire et de Géographie. Jg., Nr. 204, paj 44–55.
  • 2001 : La question migratoire entre la République Dominicaine et Haïti – Matériaux pour une proposition de politique. Document de travail pour l'Organisation Internationale pour les Migrations, Pòtoprens.
  • 2013 : Pour Haïti pour la République Dominicaine: interventions positions et propositions pour une gestion responsable des relations bilatérales, edisyon C3, Pòtoprens,(ISBN 978-9-9970-0018-7).

Referans[modifye | modifye kòd]

  1. Charles, Jacqueline (28 fevriye 2014). « Haiti loses former ambassador, expert on Dominican relations ». miamiherald.com. Retrieved 4 mas 2014. 
  2. Wien Weibert Arthus (28 fevriye 2014). « L’ancien ambassadeur Guy Alexandre est mort ». omegaworldnews.com. Retrieved 15 desanm 2019. 
  3. Leslie Péan (11 mas 2014). « Bèl Ochan pour Guy Alexandre ». lenouvelliste.com. Archived from the original on 2019-12-15. Retrieved 15 desanm 2019. 

Lyen deyò[modifye | modifye kòd]