Christa Hauer-Fruhmann

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib

Modèl:Homon Modèl:Infobox Biyografi2

Christa Hauer-Fruhmann fèt 13 mas 1925 nan Vyèn, te mouri 21 mas 2013 nan Lengenfeld se yon pent Ostralyen, angaje sou yon nivo kiltirèl ak politik nan òganizasyon pou defans ak pwomosyon fanm atis.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Li te etidye pou de ane nan lekòl la nan atizay ak atizana. Soti nan 1941 rive 1947, li te etidye nan Akademi Fine Arts nan Vienna ak Herbert Dimmel, Carl Fahringer ak Fritz Wotruba. Nan ane 1950 yo, li te pase plizyè ane nan Chicago. An 1957, li marye ak pent Johann Fruhmann[1].

Apre sejou li nan Chicago, penti li te prete nan Action painting. Li sèvi ak koulè klere. Li pentire fòm abstrè oswa solè. Lè sa a, li deplase nan direksyon pou fòm pi pre lanati[2].

Li gen anpil angajman sou yon nivo kiltirèl ak politik. An 1960, li te fonde Galerie im Griechenbeisl nan Vyèn, ke li te dirije jiska 1971. Ant 1960 ak 1971, li te prezante ak ekspoze 180 atis etranje ak plis pase 70 atis nasyonal[2] . Karl Prantl, Christian Ludwig Attersee ak Martha Jungwirth gen premye egzibisyon yo la[3].

Soti nan 1964 rive 1968 li te òganize senpozyòm eskiltè Ewopeyen an nan St Margarethen nan Burgenland[3].

Chato ak lokal egzibisyon nan Lengenfeld
Chato ak lokal egzibisyon nan Lengenfeld

An 1970, ak Johann Fruhmann, li te achte chato Lengenfeld, ke li te retabli. Li òganize ekspozisyon la[1].

An 1975, nan okazyon Ane Entènasyonal Fanm yo, yo te planifye yon egzibisyon fanm atis nan Mize Etnolojik nan Vyèn. Jiri a se sèlman gason. Anpil atis fi pwoteste piblikman. 46 nan 85 fanm yo chwazi yo te retire nan egzibisyon an[3].

Apre sa, Christa Hauer-Fruhmann ak Angelika Kaufmann te soumèt pwopozisyon bay minis responsab boza pou amelyore sitiyasyon ak vizibilite fanm atis yo. Li reponn ke li pa konpetan. An 1977, douz fanm atis te kreye asosyasyon feminis IntAkt - Internationale Aktionsgemeinschaft bildender Künstlerinnen. Christa Hauer-Fruhmann se prezidan li[3]. IntAkt ap mobilize pou asire ke fanm yo gen aksè a atizay pwofesè. An 1980, Maria Lassnig se te premye atis yo te rele[4]. An 2023, IntAkt toujou aktif e li kontinye pwomouvwa atis fi[5].

Soti nan 1979 rive 1983, li te prezidan Berufsverband bildender Künstler nan Österreich (BVÖ).

An 2003, Christa Hauer-Fruhmann te òganize egzibisyon Mimosas, Rosen, Herbstzeitlosen, ki rasanble pwodiksyon atis Otrichyen yo depi 1945. Egzibisyon sa a fèt nan Kunsthalle Krems (de)[6]. Travay 167 atis yo prezante[7].

Egzibisyon[modifye | modifye kòd]

  • als Gast beim Kreis, Künstlerhaus, Wien, 1959[8]
  • Profile III, Österreichische Kunst heute, Städt. Kunstgalerie, Bochum, 1968
  • Wiener Secession - New Mitglieder, 1974
  • Osterreichische Malerei nach 1945, Dokumentationszentrum, St. Pölten, 1979
  • Identitätsbilder, Intakt, Wiener Secession, 1984
  • Wien 1945 - davor und danach, Museum Moderner Kunst (20er Haus), Vyèn, 1985
  • NÖ Dokumentationszentrum für Moderne Kunst, 1986
  • Zeichen und Gesten, Wiener Secession, 1986
  • Galeri modèn nan Dominikanerkloster, Krems, 1987
  • Jugendwerke vom Schillerplatz, Akademie der bildenden Künste, Vyèn, 1988
  • NÖ Landesmuseum, Vyèn, 1995
  • Künstler, Sammler, Mäzene, Kunsthalle Krems, 1996
  • Actual Kunst aus Niederösterreich, Kunsthalle Krems, 1998
  • Meisterwerke des NÖ Landesmuseums, Kunsthalle Krems, 2000
  • Hofstätter Gallery, Vyèn, 2001
  • Galeri Altnöder, Salzburg, 2001
  • Galeri Maier, Innsbruck, 2001
  • Galerie Figl, Linz, 2001
  • Kopriva Gallery, Krems, 2001
  • Galeri Carinthia, Klagenfurt, 2001
  • Figl Gallery, Linz, 2003
  • Kopriva Gallery, Krems, 2003
  • Niederösterreichisches Landesmuseum St. Pölten, 2005
  • Galerie Leonhard, Graz, 2006
  • Kopriva Gallery, Krems, 2006
  • Art Otrich, Vyèn, 2011

Prim ak distenksyon[modifye | modifye kòd]

  • Meday Ajan pou Onè pou sèvis nan Repiblik Otrich la, Prim onorè 1997 nan Eta Lower Otrich, 1997[6]

Nòt ak referans[modifye | modifye kòd]

Lyen ekstèn[modifye | modifye kòd]

Modèl:Palèt Atizay Feminis Modèl:Portal