Cholem Aleichem

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib


Cholem Aleikhem (an idich ak ebre : שלום עליכם, an ris : Шолом-Алейхем) non plim Cholem Naumovich Rabinovich, ki fèt 2 mas 1859 nan Pereïaslav (gouvènman Poltava, Anpi ris) epi ki mouri 13 me 1916 nan Nouyòk, se yon ekriven ikrènyen nan lang idich.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Zèv li yo[modifye | modifye kòd]

Zèv tradui nan franse[modifye | modifye kòd]

  • Le Tailleur ensorcelé et autres contes, Paris, Albin Michel, 1960, collection "Présences du judaïsme", (ISBN 2226018506)
  • La Peste soit de l'Amérique, Paris, Liana Levi, 1972.
  • "L'Allemand" in Regards sur la littérature yiddish par Cécile Cerf, Académie d'Histoire, 1974.
  • Menahem-Mendl, le rêveur, Paris, Albin Michel, 1975, collection "Présences du judaïsme".
  • Un violon sur le toit. Tévié le laitier, Paris, Albin Michel, 1990, (ISBN 2226041400).
  • Menahem-Mendl, le rêveur, Paris, Rivages, 1993, (ISBN 2869306261).
  • Tévié le laitier, Temps actuels, 1991, collection "Littérature étrangère", (ISBN 2209063523).
  • Contes ferroviaires, Paris, Liana Levi, 1991.
  • Gens de Kasrilevkè, Paris, Julliard, 1992, collection "Littérature yiddish", (ISBN 2260009204).
  • Le dixième homme, Paris, 10/18, 1995, (ISBN 2264019689).
  • Le Traine-savates, Paris, Liana Levi, 2002.
  • Un conseil avisé, Paris, Liana Levi, 2002.
  • La Peste soit de l'Amérique, Paris, Liana Levi, 2006.
  • La vie éternelle, 13 histoires courtes pour marquer le temps, Livre Metropolis, 2012, tradiksyon Arthur Langerman ak Ariel Sion.
  • Guitel Pourishkevitsh et autres héros dépités, L'Antilope, 2016

Nouvèl tradui nan angle[modifye | modifye kòd]

  • The Best of Sholom Aleichem, edite pa R. Wisse, I. Howe (pibliye an 1979), Walker and Co., 1991, (ISBN 0-8027-2645-3).
  • Tevye the Dairyman and the Railroad Stories, tradui nan angle pa H. Halkin; Schocken Books, 1996, (ISBN 0-8052-1069-5).
  • Nineteen to the Dozen: Monologues and Bits and Bobs of Other Things, tradui nan angle pa Ted Gorelick, Syracuse Univ Press, 1998, (ISBN 0-8156-0477-7).
  • A Treasury of Sholom Aleichem Children’s Stories, tradui nan angle pa Aliza Shevrin, Jason Aronson, 1996, (ISBN 1-56821-926-1).
  • Inside Kasrilovka, Three Stories, tradui nan angle pa I. Goldstick, Schocken Books, 1948
  • The Old Country, tradui nan angle pa Julius & Frances Butwin, J B H of Peconic, 1999, (ISBN 1-929068-21-2).
  • Stories and Satires, tradui nan angle pa Curt Leviant, Sholom Aleichem Family Publications, 1999, (ISBN 1-929068-20-4).

Otobiografi (tradui nan angle)[modifye | modifye kòd]

  • Funm Yarid, ekri an 1914-1916, tradui nan angle avèk tit The Great Fair pa Tamara Kahana, Noonday Press, 1955

Woman[modifye | modifye kòd]

  • Stempenyu, pibliye inisyalman nan Folksbibliotek, adapte an 1905 pou pyès teyat Jewish Daughters.
  • Yossele Solovey (pibliye an 1889 nan Folksbibliotek)
  • Tevye's Daughters, tradui nan angle pa F. Butwin, Crown, 1959, (ISBN 0-517-50710-2).
  • Mottel the Cantor's son, vèsyon anglèz : Henry Schuman, Inc. New York 1953

Literati pou jèn granmoun[modifye | modifye kòd]

  • Menahem-Mendl, tradui nan angle pa Tamara Kahana avèk tit The Adventures of Menahem-Mendl, Sholom Aleichem Family Publications, 1969, (ISBN 1-929068-02-6).
  • Motl peysi dem khazns, tradui nan angle pa Tamara Kahana avèk tit The Adventures of Mottel, the Cantor's Son, Sholom Aleichem Family Publications, 1999, (ISBN 1-929068-00-X).
  • The Bewitched Tailor, Sholom Aleichem Family Publications, 1999, (ISBN 1-929068-19-0).

Pyès teyat[modifye | modifye kòd]

  • The Doctor; (1887), komedi nan yon zak
  • Der Get (Le Divorce, 1888), komedi nan yon zak
  • Die Asifa (L'assemblée, 1889), komedi nan yon zak
  • Yaknez (1894), une satire sur les courtiers et les spéculateurs
  • Tsezeht Un Tseshpreht (Dispersé tout au loin, 1903), komedi
  • Agenten (Agents, 1905), komedi nan yon zak
  • Yiedishe Tekhter (Les filles juives, 1905) dram, adaptasyon nan youn nan woman anvan li yo Stempenyu
  • Die Goldgreber (Les chercheurs d'or, 1907), komedi
  • Shver Tsu Zein a Yied (Dur d'être un Juif, 1914)
  • Dos Groisse Gevins (La grande loterie/ le Jackpot, 1916)
  • Tevye der Milkhiger, (Tevye le laitier, 1917, pyès teyat jwe aprè lanmò li)
  • Le Kaddish. Mais pourquoi ces rires ? au Théâtre de Suresnes Jean Vilar an 2008.

Fim[modifye | modifye kòd]

  • Le Bonheur juif, de Aleksei Granovski, fim silans an 1925, avèk Solomon Mikhoels nan wol Menakhem Mendel, I. Rogaler, S.Epstein, T.Hazak. DVD Bach film, koleksyon "Chef-d'œuvre du cinéma russe", 2007

Òt[modifye | modifye kòd]

  • Jewish Children, tradui nan angle pa Hannah Berman, William Morrow & Co, 1987, (ISBN 0-688-84120-1).
  • Anpil nouvèl pibliye nan lang ris nan Voshkod (1891-1892)

Bibliyografi[modifye | modifye kòd]

  • Henry Bulawko Monsieur Cholem Aleichem, Edisyon Gil Wern, Modèl:1er janvye 1996; (ISBN 2842240049)
  • Pierre Gamarra, « Sholem Aleikhem » in Europe, nimewo 925, me 2006, pp. 321–324 (Recension de La Peste soit de l'Amérique et présentation de l'œuvre).
  • (angle) en First yiddish language conference: two roads to Yiddishism (Nathan Birnbaum and Sholem Aleichem pa Louis Fridhandler
  • (angle) en My Father, Sholom Aleichem, pa Marie Waife-Goldberg
  • (angle) en Liptzin, Sol, A History of Yiddish Literature, Jonathan David Publishers, Middle Village, NY, 1972, (ISBN 0-8246-0124-6). 66 et. seq.
  • (angle) en A Bridge of Longing par David G. Roskies

Referans[modifye | modifye kòd]

Lyen deyò[modifye | modifye kòd]