Albert Camus
Albert Camus (1913-1960) se yon ekriven franse.
Biyografi
[modifye | modifye kòd]Li fèt 07 novanm 1913 Mondovi nan peyi Aljeri,li mouri nan yon aksidan nan dat 04 janvye 1960. Li se yon ekriven, jounalis militan, filozòf, womansye ,dramatij epi nouvelis franse. Li te loreya pri nobèl literati an 1957.li fet sou kot Aljeri tou pre Anaba. Li pase anfans li nan katye pov. Gras ak enstitite li,yo te resevwa li nan gran lise nan peyi Alje epi li te antre nan inivesite nan klas filozofi. Yo konnen li tou, pou patisipasyon l nan rezistans pandan Dezyèm Gè Mondyal la, epi pou defans li pou libète endividyèl yo. Premye woman li a, The Stranger, ki te pibliye an 1942, Rete yon travay anblèmatik nan literati 20yèm syèk la epi pou defans li pou libète endividyèl yo. Albert Camus te pitit Lucien Auguste Camus, yon machann diven, ak Catherine Hélène Sintès. Li te gen yon gran frè, Lucien Jean Étienne. Mobilize kòm sòlda pandan Premye Gè Mondyal la, papa l te mouri prematireman an Oktòb 1914. De frè yo te vin sou pwoteksyon leta a epi yo toulede te elve nan men fanmi matènèl yo. Albert Camus te viv nan povrete. Li te vin pwòch youn nan tonton li yo, Gustave Acault, avèk li ,li te pase plizyè tan. Etanke yon bouche anarchis ak franmason, Acault te prezante jèn Albert nan literati epi li te reveye konsyans politik li. Pandansetan, an 1923, li te enpresyone pwofesè lekòl li a, Louis Germain, ki te pran l anba zèl li. Li te ba li leson fransè epi li te enskri l nan yon pwogram bous detid. Albert Camus te rekonesan anvè Germain epi li te dedye Pri Nobèl li a ba li an 1957. Nan fen ane 1920 yo, li te aksepte nan Lycée Bugeaud nan Algiers, yon ekselan enstitisyon, kote li te fè eksperyans diferans douloure ant klas sosyal li ak kamarad li yo. Malgre sa, li te pasyone pou filozofi, li te konsakre tèt li nan etid li yo. Albert Camus te yon bon gadyen tou nan foutbòl, jiskaske li te pran tibèkiloz an 1930. Maladi sa a te make fen karyè jwè li ak kòmansman karyè ekriven li. An 1933, li te ekri yon esè: L’hôpital du quartier pauvre. Nan ane 1930 yo, li te frekante sèk literè aljeryen yo epi li te asosye avèk kèk fiti ekriven ak editè enpòtan, tankou Max-Pol Fouchet, Edmond Charlot, ak Emmanuel Roblès. An 1935, li te antre nan Pati Kominis Aljeryen an, epi li te kite l an 1937. Aprè sa, li te fonde de teyat: Théâtre du Travail sou ospis PCA a, epi apre sa Théâtre de l'Équipe apre li te fin kite pati a. An 1937, li te pibliye premye travay literè li a, L'Envers et l'Endroit (Move Bò a ak Bon Bò a), yon koleksyon esè. Li te rantre nan ekip jounal Alger repibliken an, kote ekri li yo te atire atansyon. Kesyon jounal te entèdi an 1940, menm ane Albert Camus te marye ak Francine Faure, yon matematisyen ak pyanis fransèz, grenn fanm li te rete marye avè l pou lavi malgre anpil lòt pachat li fè. Yo tou de te etabli yo nan Pari kote Albert te travay kòm sekretè editoryal pou jounal Paris-Soir la, epi kote li te kreye magazin Rivages la.
Zèv enpòtan :
Esè
[modifye | modifye kòd]- 1936 : Révolte dans les Asturies, kreyasyon kolektif
- 1937 : L'Envers et l'Endroit
- 1939 : Noces, rekèy 4 esè (Noces à Tipasa, Le vent à Djémila, L'été à Alger, Le désert)
- 1942 : Le Mythe de Sisyphe, esè anlè absid
- 1945 : Lettres à un ami allemand, kronik pibliye nan jounal Combat, epi nan Pari, edisyon Gallimard
- 1950 : Actuelles I, Chroniques 1944-1948
- 1951 : L'Homme révolté
- 1953 : Actuelles II, Chroniques 1948-1953
- 1954 : L'Été, rekèy 8 esè ekri ant 1939 ak 1953 (Le minotaure ou la halte d'Oran, Les amandiers, Prométhée aux Enfers, Petit guide pour des villes sans passé, L'exil d'Hélène, L'énigme, Retour à Tipasa, La mer au plus près)
- 1957 : L'Exil et le Royaume, nouvèl (La Femme adultère, Le Renégat, Les Muets, L'Hôte, Jonas, La Pierre qui pousse), edisyon Gallimard
- 1957 : Réflexions sur la peine capitale, esè avèk Arthur Koestler et Jean Bloch-Michel, Réflexions sur la guillotine pa Camus
- 1958 : [[Actuelles III, Chroniques algériennes, 1939-1958
Liv
[modifye | modifye kòd]- 1942 : Le Mythe de Sisyphe
- 1942 : L'Etranger
- 1947 : La Peste
- 1956 : La Chute
Teyat
[modifye | modifye kòd]- 1944 : Caligula: pyès an 4 akt
- 1944 : Le Malentendu : pyès an 3 akt
- 1948 : L'État de siège : an 3 pati
- 1949 : Les Justes : pyès an 5 akt
Rekonpans
[modifye | modifye kòd]- 1948 : Pri "des Critiques" pou La peste