Otonomizasyon fanm yo

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
(Depi paj redireksyon « Fanm Otonòm »)
Ansyen Premye Dam Michelle Obama òganize etidyan nan yon evènman Room to Read ak Premye Dam Bun Rany nan Kanbòdj nan sipò Let Girls Learn, nan Hun. Lekòl Segondè Sunni Prasat Bakong nan Siem Reap, Kanbòdj, 21 mas 2015.

Fanm Otonòm: yo se yon pwosesis ki vize pou reyalize emansipasyon fanm anba enfliyans gason yo egzèse sou yo.

Definisyon ak metòd[modifye | modifye kòd]

Gen plizyè prensip ki defini otonòm fanm yo, pa egzanp, pou yon moun gen pouvwa, fòk yo te nan yon pozisyon ki pa dominan. Yo dwe jwenn otonòm tèt yo olye ke yo jwenn li atravè yon twazyèm pati. Etid yo montre ke definisyon otonòm vle di ke moun gen kapasite pou pran desizyon enpòtan nan lavi yo pandan y ap kapab aji sou yo. Otonòm ak enpuisans yo parapò youn ak lòt nan yon pwen pi bonè nan tan. Kòm sa yo, otonòm se yon pwosesis olye ke yon pwodwi [1]..

Li ka reyalize nan plizyè fason, sètadi: edikasyon, konsyantizasyon, alfabetizasyon ak fòmasyon [2],[1],[3]. Otonòm fanm pèmèt fanm yo pran desizyon desizif konsènan diferan pwoblèm nan sosyete a [3] . Yo ka gen opòtinite pou redefini sèks oswa lòt wòl menm jan an, ki ka ba yo plis libète pou pouswiv objektif yo vle [2] .

Mouvman emansipasyon fanm yo[modifye | modifye kòd]

Madeleine Pelletier se youn nan pi gwo figi mouvman an Frans [4],[5],[6]. Li defann ke fanm pa ta dwe konsidere ankò nan sosyete a sèlman kòm manman epi tou lite pou dwa a avòtman ak aksè a kontrasepsyon [7],[8],[9].

Premye vag : sifrajèt yo[modifye | modifye kòd]

Fanm mande menm dwa sivil ak gason, ki baze sou prensip vòt inivèsèl la. Nan Angletè, yo te jwenn dwa pou vote an 1918. Se lè pwoblèm feminis antre nan deba piblik la [10] .

Dezyèm vag : ane 1970 « Prive a se politik »[modifye | modifye kòd]

Vag sa a [11] make pami lòt pa aksyon MLF (Women's Liberation Movement) [12],[13],[14], les publications de Simone de Beauvoir[15] ak Manifès 343 la . Pase lwa ki pèmèt aksè nan avòtman se te yon revolisyon nan otonòm fanm yo ak nan reappropriation nan kò a ak chwa yo.

Nouvo pwoblèm parèt tankou lit klas [16], batay kont opresyon moun ki domine yo ak batay kont patriyachi.

Twazyèm vag : ane 1980 « Sèks la kesyone »[modifye | modifye kòd]

Onn sa a distenge pa konsyans ke sèks se souvan detèmine nan relasyon pouvwa, tou de nan esfè prive ak piblik. Nou obsève yon dezi pou dekonstwi nosyon de " sèks ". Diskisyon yo touche sou limit etewoseksyalite, kijan pou w vin yon fanm ak lit kominote LGBT yo ap grandi [17] , [18] .

Katriyèm vag : ane 2010 « Feminis rezone sou rezo sosyal yo »[modifye | modifye kòd]

Itilizasyon masiv rezo sosyal yo ouvri wout pou libere vwa fanm yo, sitou moun ki viktim vyolans seksyèl (#BalanceTonPorc, #MeToo )[19], [20] , [21] .

Apre piblikasyon liv Camille Kouchner "La familia grande" pibliye pa Seuil [22] an 2021 ki denonse ensès atravè istwa frè l [23], yon nouvo hashtag parèt #MeTooinceste [24] , [25] .

Otorize fanm atravè mond lan[modifye | modifye kòd]

Fanm yo gen yon wòl istorik ak dominan nan ekonomi solidarite a, menmsi yo pa toujou konsyan yo te konsidere l konsa. : trok, mache enfòmèl, tontine, se enstriman nan ekonomi solidarite ke fanm yo te pratike depi plizyè syèk.

Fanm pou kont yo pote 80 a 85% nan aktivite ekonomik sa yo, peyi nan Nò ak Sid konbine.

Gen yon gwo prezans fanm nan ESS la an jeneral. Vreman vre, sektè sa a souvan ancrage nan aktivite ki lye ak kenbe repwodiksyon lavi a tankou netwayaj, Restoration, lanati, elatriye. Aktivite ak ki fanm yo asosye nan lavi chak jou yo. Atik sa a Se poutèt sa fè lyen an ak antretyen an nan kalite domestik relasyon sosyal.

Vreman vre, li mete aksan sou lefèt ke anviwònman an ESS se majorite fi, men ke pi fò nan tan, li pa pèmèt reyèl otonòm paske gen yon repwodiksyon inegal nan divizyon seksyèl nan travay.

Se poutèt sa, nou konstate ke nan sèten peyi (tankou sa yo rele peyi Sid yo) kote fanm natirèlman òganize tèt yo nan koperativ oswa asosyasyon, otonòm pa nesesèman akeri nan senp lefèt nan travay, piske fanm òganize tèt yo natirèlman nan aktivite ki se. menm jan ak travay domestik. Sepandan, pèmèt fanm yo chape anba prizon an nan relasyon sosyal kalite domestik se deja pwogrè. Analiz sa a mete aksan sou divèsite lit yo, ak pi wo a tout chemen miltip ak likidasyon nan emansipasyon.

Apwòch sa a enpòtan paske rekonesans travay domestik yo kòm travay gason se yon pwoblèm reyèl nan lit feminis la, Se poutèt sa ESS la se yon mwayen pou reyalize rekonesans sa a ak pou quantifier li ak rekonèt wòl esansyèl li nan kreyasyon richès.

Nan ESS la, kreyasyon yon òganizasyon koperativ gen yon enpak konsiderab sou otonòm fanm yo. Vreman vre, sa pèmèt yo pran konfyans nan tèt yo ak pran otonomi ak responsablite. Travay nan antite sa yo ankouraje otonòm fi koperatè yo nan limit ke li pèmèt yo ogmante kapasite finansye yo, amelyore konpetans yo ak kalite imen yo an tèm de konpetans entèpèsonèl ak estim pwòp tèt yo. Anplis de sa, yo te baze sou solidarite, li vize pou chanjman sosyal ak politik. Se poutèt sa, patisipasyon nan espas pou pran desizyon ak okipasyon nan pozisyon responsablite pa fanm gen konsekans sou chanjman nan relasyon sèks nan òganizasyon an, menm nan fanmi an ak sosyete a.

Lamizè afekte fanm pi plis e pou simonte difikilte sa yo, yo travay anpil nan sektè agrikòl la, nan pwosesis pwodwi lokal yo, nan lavant an detay, e menm nan restoran.

Istorik[modifye | modifye kòd]

Nan USA a[modifye | modifye kòd]

Mary Abigail Dodge[modifye | modifye kòd]

An 1860, Mary Abigail Dodge te pibliye premye koleksyon redaksyon Country Living and Country Thinking . Apre plizyè redaksyon, an 1868, Woman's Wrongs: A Counter-irritant te parèt, ki te yon dispozisyon ki te kesyone wòl sosyal fanm yo, ki te plase pa ". dekrè diven » nan esfè lavi domestik, konsidere kòm fèb, frivol ak irèsponsab, li mande dwa pou tout fanm kapab benefisye menm edikasyon ak gason epi yo kapab jwenn aksè nan tout travay. Li se vijilan sou dwa fanm yo vote, sètènman pou li, moman sa a ap vini, men si li nesesè, li pa ase si pa gen okenn eliminasyon nan diskriminasyon kont fanm. Pou yon vòt san benefis pratik, li prefere ke nou mete fen nan kontwòl gason yo sou fanm ak ke li ka omwen entèvni, si sèlman endirèkteman, nan lavi politik. Li defye yon dwa pou vote ki ta ka tounen yon tirani reyèl nan gason lè li mete sou fanm cha[26],[27].

EDEN Southworth.
Harriet Beecher-Stowe.

.

Youn nan premye figi Ameriken ki byen klè tèm otonòm fanm yo se te Mary Abigail Dodge, ke yo rele tou anba psedonim Gail Hamilton (1833-1896).

Gid ekriti li yo se sa ki deja afime pandan adolesans li, chak moun, devan Bondye, gen responsablite pou devlope kapasite l yo nèt. Devlopman ki dwe ale pi lwen pase konvansyon sosyal yo, pi patikilyèman wòl sosyal ki fè diskriminasyon kont fanm yo. Pou li, gason ak fanm dwe gen menm dwa. Pozisyon feminis ki fè distenksyon ant li E. OF PA. Southworth pou ki moun fanm ka fleri lè yo devlope kapasite domestik yo, epi konsa jwenn konfyans nan tèt yo, ak otonomi yo nan pran pouvwa nan esfè domestik la, jan li distenge tèt li ak Harriet Beecher Stowe, pou moun gason yo dwe asimile ak devlope sa yo rele valè fanm. men li pa janm defann lefèt ke fanm kapab tou asimile ak devlope sa yo rele valè maskilen [28].

Demand li pou otonòm fanm yo te lakòz Mary Abigail Dodge refize marye; li te eksplike pozisyon li nan yon lèt bay frè l 'nan 1860, « .«si mwen te marye, mwen ta depann sou kapris yon sèl moun. Yon fanm selibatè gen yon avantaj sou fanm marye » [29]..

Mary Abigail Dodge, san kache sèks li, refize kategorize kòm yon ekriven fanm, men tou senpleman kòm yon ekriven apa lefèt ke ekriven sa a se yon gason oswa yon fanm, men tou senpleman yon moun [30]..

Nòt ak referans[modifye | modifye kòd]

  1. 1,0 et 1,1 (en) Mosedale, « Assessing women's empowerment: towards a conceptual framework », Journal of International Development, vol. 17, no 2,‎ , p. 243–257 (ISSN 1099-1328, DOI 10.1002/jid.1212)
  2. 2,0 et 2,1 Kabeer, Naila. "Gender equality and women'empoverment: A critical analysis o the third millennium development goal 1." Gender & Development 13.1 (2005): 13-24.
  3. 3,0 et 3,1 Bayeh, « The role of empowering women and achieving gender equality to the sustainable development of Ethiopia », Pacific Science Review B: Humanities and Social Sciences, vol. 2, no 1,‎ , p. 38 (DOI 10.1016/j.psrb.2016.09.013)
  4. Madeleine (1874-1939) Auteur du texte Pelletier, Admission des femmes dans la franc-maçonnerie / S @ Dr Madeleine Pelletier, 1905-1910 (lire en ligne)
  5. Madeleine (1874-1939) Auteur du texte Pelletier, Philosophie sociale : les opinions, les partis, les classes / Madeleine Pelletier,..., (lire en ligne)
  6. Madeleine (1874-1939) Auteur du texte Pelletier, L'émancipation sexuelle de la femme / Madeleine Pelletier,..., (lire en ligne)
  7. Madeleine Pelletier ak Claude Préfacier Maignien, L'éducation féministe des filles, Syros, dl 1978 (ISBN 978-2-901968-16-0, lire en ligne)
  8. Madeleine (1874-1939) Auteur du texte Pelletier, Oeuvres diverses / Docteresse Pelletier, 1900-1939 (lire en ligne)
  9. Madeleine (1874-1939) Auteur du texte Pelletier, Le travail : ce qu'il est, ce qu'il doit être / Madeleine Pelletier, (lire en ligne)
  10. Roland Marx : professeur à l'université de Paris-III-Sorbonne nouvelle. « Suffragettes ». Universalis. Retrieved 17 me 2022. 
  11. Lorraine Wiss, « Scènes féministes : histoire des dramaturgies des luttes des femmes dans les années 1970 en France », Thèse, Lyon,‎ (lire en ligne [PDF], consulté le )
  12. Naty (1945- ) Auteur du texte Garcia-Guadilla Béjin, Libération des femmes, le M. L. F. : Mouvement de libération des femmes / Naty García Guadilla, (lire en ligne)
  13. Christine Fauré, « Premières rencontres », Cahiers Sens public, vol. n° 27, no 1,‎ , p. 77–96 (ISSN 1767-9397, DOI 10.3917/csp.027.0077, lire en ligne, consulté le )
  14. Mouvement de libération des femmes: textes premiers, Stock, (ISBN 978-2-234-06389-1, lire en ligne)
  15. Simone de Préfacier Beauvoir, Chroniques d'une imposture: Du mouvement de libération des femmes à une marque commerciale, Association du Mouvement pour les luttes féministes, (lire en ligne)
  16. Madeleine (1874-1939) Auteur du texte Pelletier, Justice sociale ? / Dr Madeleine Pelletier, (lire en ligne)
  17. « Droits LGBT+ : lutte contre les discriminations et politique de l'égalité ». vie-publique.fr (in français). Retrieved 2022-05-18. 
  18. Brazibin, par Erwann (2021-09-07). « Histoire des mouvements de lutte LGBTQI+ et actualité ». Le Journal International (in français). Archived from the original on 2022-07-02. Retrieved 2022-05-18. 
  19. « #MeToo, du phénomène viral au « mouvement social féminin du Modèl:XXIe siècle » », Le Monde.fr,‎ (lire en ligne, consulté le )
  20. « Le mouvement #MeToo ». LExpress.fr (in français). 2018-10-03. Retrieved 2022-05-18. 
  21. Cantié, Valérie (2018-10-05). « Les dates-clé du mouvement #MeToo ». www.franceinter.fr (in français). Retrieved 2022-05-18. 
  22. « La Familia grande, Camille Kouchner, L... ». www.seuil.com (in français). Retrieved 2022-05-18. 
  23. « « La Familia grande », autopsie d’un inceste », Le Monde.fr,‎ (lire en ligne, consulté le )
  24. « #MeTooInceste : des centaines de victimes témoignent sur Twitter ». L'Obs (in français). 2021-01-17. Retrieved 2022-05-18. 
  25. « Trois ans après #MeToo, un #MeTooInceste rassemble des centaines de témoignages ». Le HuffPost (in français). 2021-01-16. Retrieved 2022-05-18. 
  26. (en-US) Paul Wilson Boyer (dir.), Notable American Women: A Biographical Dictionary, Volume I: 1607-1950, A-F, Cambridge, Massachusetts, Belknap Press of Harvard University Press., , 687 p. (ISBN 9780674288362, lire en ligne), p. 493-495
  27. Susan Coultrap-McQuin, Doing Literary Business: American Women Writers in the Nineteenth Century, Chapel Hill, Caroline du Nord, University of North Carolina Press, , 257 p. (ISBN 9780807819142, lire en ligne), p. 115
  28. Susan Coultrap-McQuin, op. cit. (lire en ligne), p. 114
  29. Susan Coultrap-McQuin, op. cit. (lire en ligne), p. 111
  30. Susan Coultrap-McQuin, op. cit. (lire en ligne), p. 116-118

Bibliyografi[modifye | modifye kòd]

  • Dominique Fougeyrollas-Schwebel, Pratiques de l'empowerment, Editions L'Harmattan, 13 mai 2022 (ISBN 978-2-343-13518-2, lire en ligne)
  • Marie-Hélène Bacqué et Carole Biewener, L'empowerment, une pratique émancipatrice ?, La Découverte, 13 mai 2015 (ISBN 978-2-7071-8702-4, lire en ligne)
  • Sophie Charlier et Lisette Caubergs, L'approche de l'empowerment des femmes : un guide méthodologique, Commission Femmes et Développement, 2006 (lire en ligne)
  • Anne-Marie Granié et Hélène Guétat-Bernard, Empreintes et inventivités des femmes dans le développement rural, Presses Univ. du Mirail, 2006 (ISBN 978-2-85816-793-7, lire en ligne)
  • Vanessa Navarrete, L'intégration du genre et l'empowerment des femmes en urgences - L'exemple de Care International (Mémoire de recherche), Université d'Angers, 2020, 123 p. (lire en ligne)