Vòl nan Mize Louvre an 2025
Modèl:Infobox Affaire criminelle
Vòl nan mize Louvre an 2025 se yon vòl ki fèt ak efraction, komèt pa yon gwoup òganize ak asosiyasyon kriminèl, ki te rive 19 oktòb 2025 ant 9:30 ak 9:37 nan galri Apollon nan mize Louvre nan Pari. Nèf bijou ak jwewòkèn Kouwòn Lafrans yo te vòlè. Pandan vòl la, kriminèl yo fè kouwòn Anperèz Eugénie tonbe, ki te jwenn domaje.
Kontèks
[modifye | modifye kòd]Vòl la fèt nan galri Apollon (sal 705 nan mize Louvre), sou premye etaj zèl Denon an. Galri a kay, pami lòt bagay, yon pati nan jwewòkèn Kouwòn Lafrans lan, ki te reyenvante an janvye 2020. Obje sa yo fè pati depatman atizay nan mize Louvre[1].
Nan mwa desanm 1976, epe Charles X la, yon zam seremonièl soti nan lane 1824, te vòlè nan menm galri sa a, pandan yon vòl ame kote twa kriminèl te monte sou yon echafodaj, yo te blese epi mare de gad sekirite[2].
Koman vòl la te pase
[modifye | modifye kòd]Le 19 octobre 2025, avan 9h30, kat moun ki te mete vest visibilite[3] wo rive bò Quai François-Mitterrand, bò sid mize a, ak de scooter ak yon kamyon monte-chaj. Yo te estasyone nan sans opoze trafik la. Avèk yon bra teleskopik, yo monte rive sou balkon galri Apollon nan premye etaj la. De nan yo, ki te kache figi yo anba mask, antre andedan apre yo kraze yon fenèt ak yon diskèz san fil.[4]
Lè yo antre nan galri a, yo menase ajan sekirite yo ak diskèz yo, epi yo kraze vè ki pwoteje bijou Kouwòn Lafrans lan ansanm ak lòt bijou, tankou yon pati nan parèt saphir Rèn Marie-Amélie ak Rèn Hortense. Apre sa, yo sòti ak vòlè nèf bijou, desann echèl monte-chaj la pou reyini ak lòt de manm ekip la. Operasyon an te dire sèt minit. Dapre Laurence des Cars, prezidan-direktris mize Louvre a, anplwaye mize a te rele lapolis ant 9h35 ak 9h36.
Pandan yo t ap kouri, vòlè yo kite kouwòn Enperèz Eugénie tonbe, yo jwenn li rapidman, men li domaje. Yo eseye mete dife nan machin yo, men yon anplwaye mize a anpeche sa. Vòlè yo pran kous sou scooter TMAX sou bò larivyè Seine a, rive nan boulevard périphérique, epi pran otowout A6 pou ale nan direksyon sid.
Dapre Ministè Kilti a, alam mize a te sonnen, epi pèsonèl la te swiv pwotokòl la lè yo kontakte fòs sekirite yo epi mete vizitè yo an izolman. Apre sa, yo evakye vizitè yo, epi mize a te fèmen pou rès jounen 19 oktòb la, ansanm ak jou apre a.
Rezime vòl la
[modifye | modifye kòd]Nan apremidi a, Ministè Kilti a pibliye yon kominike pou laprès epi bay lis atik ki te vòlè yo.
- Men lis bijou ki te vòlè nan vòl la: - Kolye an emwòd nan parure anpératris Mari-Louiz; - Yon pè bouk zòrèy an emwòd nan parure anpératris Mari-Louiz; - Dyadèm nan parure safi rèn Mari-Ameli ak rèn Ortans; - Kolye nan parure safi rèn Mari-Ameli ak rèn Ortans; - Youn nan bouk zòrèy yon pè nan parure safi rèn Mari-Ameli ak rèn Ortans; - Broch rele broch reliquary anpératris Eugenie, ki gen de dyaman rele Mazarins ladan l; - Dyadèm anpératris Eugenie; - Gwo bouton kousaj anpératris Eugenie (broch).
- Piyay ki soti nan vòl la
- Kolye emwòd ki soti nan parure Anperatris Marie-Louise la.
- Yon pè zanno emwòd ki soti nan parure Anperatris Marie-Louise la.
- Dyadèm ki soti nan pawou Rèn Marie-Amélie ak Rèn Hortense la .
- Kolye ki soti nan menm seri a.
- Zanno ki soti nan menm seri a.
- broch ke yo rekonèt kòm yon broch relikwary .
- Dyadèm Anperatris Eugénie a.
- Gwo ne sou kòsaj Anperatris Eugénie a.
Nòt ak referans
[modifye | modifye kòd]- ↑ Bimbenet-Privat, Michèle (1995). « Le grand bassin en vermeil dit «des Gondi» au musée du Louvre : les pièges d'un poinçon parisien du XVIe siècle ». Revue de l'Art 110 (1): 33–41. ISSN 0035-1326. doi:10.3406/rvart.1995.348232.
- ↑ « Rapport du Comité international de la Croix-Rouge sur le projet de convention pour la création de localités et zones sanitaires en temps de guerre, adopté par la commission d'experts réunie à Genève les 21 et 22 octobre 1938 ». Revue Internationale de la Croix-Rouge et Bulletin international des Sociétés de la Croix-Rouge 21 (243): 161. 1939-03. ISSN 1026-8812. doi:10.1017/s1026881200039040. Check date values in:
|date=(help) - ↑ Salomon, Jean-Noël (2002). « Le réchauffement planétaire : ce que l'on sait en ce début de siècle" ». Travaux du Laboratoire de Géographie Physique Appliquée 21 (1): 69–86. ISSN 0249-647X. doi:10.3406/tlgpa.2002.1002.
- ↑ Tchernia-Blanchard, Marie (2020). « D’une « famille chien » au « sens humain de l’art » : René Huyghe et la chaire de Psychologie des arts plastiques au Collège de France (1951-1976) ». Louvre (Collège de France). ISBN 978-2-7226-0559-6.