Philippe Guerrier

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Aller à la navigation Aller à la recherche
Philippe Guerrier
Philippe Guerrier
Fonksyon:chèf militè, Prezidan Ayiti, Sekretè Deta pou Afè Etranjè, pou Lagè ak Marin
Eta sivil
Dat nesans:19 novanm 1757
Lye nesans:Grann Rivyè dinò
Peyi nesans:Ayiti
dat lanmò : 15 avril 1845
Sen Mak (Ayiti)
Nasyonalite : ayisyen


Gade kouman pou ou konplete biyografi sa : biyografi


Jean-Jacques Louis Philippe Guerrier (ki fèt 19 novanm 1757 ak ki mouri 15 avril 1845) se yon chèf militè ayisyen. Se yon Prezidan Ayiti (peryod : 3 me 1844 - 15 avril 1845). Li te Dik "l'Avancé" epi Kont Mirebalais, yon ofisye ak jeneral nan lame ayisyen an. Aprè revolisyon 1843, li vin manm gouvènman militè nan nouvèl repiblik. Nan sèvis prezidan Rivière Hérard, an 3 me 1844 li ranplase li kòm Prezidan Repiblik Ayiti.Li konsève prezidans lan jouk li mouri. Li te vin sou pouvwa a laj de 86, vin chèf nan pi ansyen nan eta nan mond lan lè li vin sou pouvwa.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Karyè[modifye | modifye kòd]

Philippe Guerrier, prezidan Ayiti.

Philippe Guerrier[1] se premye ofisye Lè sa a, Jeneral nan divizyon nan lame ayisyen epi finalman veteran nan lagè endepandans lan. Noble nan Peyi Wa ki nan Nò a anba gouvènman wa Henri Christophe. Li te resevwa tit de Duc de l'Avance ak Comte de Mirebalais. Apre monachi a fini, li ale Jamayik epi nan Lwizyàn. Li te retounen nan Ayiti anba yon non fo an 1840. Apre revolisyon 1843 ak fen lidè Siprèm lan, Jean-Pierre Boyer, byenke li se fin vye granmoun, li retounen nan lame a ak ran li nan jeneral ak kontre ak nouvo gouvènman an prezide pa Charles Rivière Hérard. Li fini moute patisipe nan koudeta a ki ranvèse prezidan Rivière Hérard ak rive nan tèt la nan nouvo gouvènman an epi li vin eli prezidan.

Prezidan Ayiti[modifye | modifye kòd]

Lè li te pran biwo, li te jere pou pasifye Ayiti nan konvenk wayòm nan nò nan sispann nan vyolans ak sid la. Gouvènman li pral etabli sèvis lapòs la menm si koupon pou premye yo ap enprime sèlman anba prezidans Lysius Salomon (prezidan soti 1879 rive 1888). Pandan tan li, Philippe Guerrier tou te bay priyorite edikasyon atravè kreyasyon an de lekòl segondè ki gen non li, yon sèl nan Cayes (1845) ak dezyèm lan nan Kap Ayisyen (1848, osi byen ke eksprime volonte etabli omwen yon lekòl primè nan chak komin, finanse pa fon piblik. Konstitisyon an nan 1843 mete sou brûler la tounen pa predesesè li yo pa te retabli. Philippe Guerrier konsa gouvène san yo pa palman an, ede pa yon konsèy nan eta.

Referans[modifye | modifye kòd]

  1. «  » [archive], sur geni_family_tree (consulté le 30 novanm 2019)

Lyen deyò[modifye | modifye kòd]

Jean-Jacques Dessalines (1804–1806)Henri Christophe (1806-1807)Bruno Blanchet (1807, enterim)Alexandre Pétion (1807-1818)Jean-Chrisostôme Imbert (1818)Jean-Pierre Boyer (1818-1843)Charles Rivière Hérard (1843-1844)Philippe Guerrier (1844-1845)Jean-Louis Pierrot (1845-1846)Jean-Baptiste Riché (1846)Céligny Ardouin (1846-1847)Faustin Soulouque/Faustin Ie (1847-1859)Fabre Geffrard (1859-1867)Nissage Saget (1867)Sylvain Salnave (1867-1869)Nissage Saget (1869-1874) • Konsèy Sekretè deta (1874)Michel Domingue (1874-1876) • Komite revolisyonè epi gouvènman pwovizwa (1876)Pierre Théoma Boisrond-Canal (1876-1879)Joseph Lamothe (1879)Florvil Hyppolite (1879)Lysius Salomon (1879-1888)Pierre Théoma Boisrond-Canal (1888, enterim)François Denys Légitime (1888-1889)Monpoint Jeune (1889, enterim)Florvil Hyppolite (1889-1896) • Konsèy Sekretè deta (1896)Tirésias Simon Sam (1896-1902)Tirésias Simon Sam (1896-1902)Cincinnatus Leconte (1902, enterim)Pierre Théoma Boisrond-Canal (1902)Pierre Nord Alexis (1902-1908) • Komisyon lòd piblik (1908)François C. Antoine Simon (1908-1911)Cincinnatus Leconte (1911-1912)Tancrède Auguste (1912-1913) • Konsèy Sekretè deta (1913)Michel Oreste (1913-1914)Edmond Polynice (1914)Oreste Zamor (1914)Edmond Polynice (1914)Joseph Davilmar Théodore (1914-1915)Jean Vilbrun Guillaume Sam (1915) • Komite revolidyonè (1915)Philippe Sudre Dartiguenave (1915-1922)Louis Bornó‎ (1922-1930)Louis Eugène Roy (1930, enterim)Sténio Vincent (1930-1941)Élie Lescot (1941-1946)Franck Lavaud (1946, enterim)Léon Dumarsais Estimé (1946-1950)Franck Lavaud (1950, enterim)Paul Eugène Magloire (1950-1956)Nemours Pierre-Louis (1956-1957, enterim)Franck Sylvain (1957, intérim)Léon Cantave (1957) • Gouvernement collégial (1957)Léon Cantave (1957)Daniel Fignolé (1957, enterim)Antonio Kébreau (1957)François Duvalier (1957-1971)Jean-Claude Duvalier (1971-1986)Henri Namphy (1986-1988)Leslie Manigat (1988)Henri Namphy (1988)Prosper Avril (1988-1990)Hérard Abraham (1990, enterim)Ertha Pascal-Trouillot (1990-1991, enterim)Jean-Bertrand Aristide (1991)Raoul Cédras (1991)Joseph Nérette (1991-1992, enterim)Marc Bazin (1992-1993, enterim)Jean-Bertrand Aristide (1993-1994)Émile Jonassaint (1994, enterim)Jean-Bertrand Aristide (1994-1996)René Préval (1996-2001)Jean-Bertrand Aristide (2001-2004)Boniface Alexandre (2004-2006, enterim)René Préval (2006-2011)Michel Martelly (2011-2016)Jocelerme Privert (2016-2017, enterim)Jovenel Moïse (2017-2021)