Oussama ben Laden
Oussama bin Laden (an arabe : ) , ki pran nesans 10 mas 1957 nan Riyad ( Arabi Saoudit ) epi li te mouri nan dat 2 me 2011 Nan Abbottabad ( Pakistan ), fòs espesyal ameriken yo te touye l, li te yon djihadis Saoudit epi pita li te vin apatrid [ Nòt 2 ] . Yon manm nan yon fanmi ki gen orijin Yemèn epi ki pwòch fanmi wayal Saoudit la , ki te fè premye eksperyans li nan goumen kont Sovyetik la pandan lagè Afganistan an (1979-1989) , li te chèf rezo teworis Al-Qaeda a . Li te responsab atak 11 septanm 2001 yo Ozetazini, ke li te reklame plizyè fwa.
FBI a, ki te mete l soti nanjuin 1999 Apre atak yo te fè sou anbasad ameriken yo nan Kenya ak Tanzani, Nasyonzini te ofri yon rekonpans 25 millions dola pou enfòmasyon ki mennen nan kaptire li, yon sòm Sena ameriken an te ogmante a 50 millions an 2007. [1] , [2] Nasyonzini te etabli yon lis, ke Interpol te sikile an 2006, ki idantifye òganizasyon ak moun ki asosye avèk Al-Qaeda, Osama bin Laden, ak Taliban yo. Apre yon dizèn ane lachas, CIA te lokalize li nan yon konplèks fòtifye nan Abbottabad, kote yon komando Fòs Espesyal ameriken te anvayi li epi touye li .
Malgre ke kèk Mizilman te ka konsidere li kòm yon ewo [3], gen lòt ki te rejte epi kondane li. Al-Qaeda li menm pwovoke divès reyaksyon nan mitan mouvman Islamik yo, ni sa ki militarize ni sa ki pa militarize [4] , [5] .
Biyografi
[modifye | modifye kòd]Jėn
[modifye | modifye kòd]Oussama bin Laden te soti nan yon fanmi rich Arabi Saoudit ki te soti Yemèn okòmansman, fanmi Bin Laden yo, desandan yon long liy ki remonte nan tribi Kinda a [6] . Papa l, Mohammed bin Laden, te fonde Bin Laden Construction group, yon konpayi konstriksyon ak travay piblik ki te gen plizyè kontra eksklizif ak gouvènman Arabi Saoudit la. Mohammed bin Laden te sèvi tou kòm Minis Deta nan Wayòm Arabi Saoudit la, nan gouvènman ki te fòme anmai 1958 [7] Manman Osama, Alia Ghanem, te yon Alawit Siryen ki soti nan rejyon Latakia [8] . Yo estime fòtin fanmi an a 5 milya dola ameriken [9] . Dapre youn nan demi-frè li yo, Yeslam bin Laden, Osama bin Laden te resevwa ant 12 ak 15 milyon dola ameriken nan men papa l ki te mouri a ant 1974 ak 1994 [10] . Lyen sere li te genyen ak fanmi wayal Arabi Saoudit la te kontribye nan richès konpayi an. Lè li te vin youn nan pi gwo konpayi konstriksyon nan mond lan, li te divèsifye nan Saudi Binladin Group [11], avèk anpil filiyal li yo. Pami yo te gen Bin Laden Telecommunications, ki te vin Baud Telecom Company (BTC Networks) an 1999 [12] .
Oussama bin Laden te gen 53 demi-frè ak demi-sè, papa poligam li te marye ak 22 fanm diferan. Li menm te gen anviwon vent timoun, pami yo Omar, ki te marye ak yon fanm Britanik, Jane Felix-Browne, ki te vin Zaina Karkar bin Laden [13] , [14] oubyen, dapre lòt sous, Zaina Mohamed Al-Sabah, avèk ki moun li te viv nan Normandi [15] nan depatman Orne [16] . Nan yon entèvyou yo te bay pandan ete 2018 la, manman l te eksplike ke pitit gason l lan te yon " bon ti gason » ki ta ka anba move enfliyans moun li te rankontre yo.
A laj de 13 ans, Osama bin Laden te vwayaje nan Lwès la pou premye fwa pou rezon yo poko konnen. Ane apre a, li te pase dis semèn nan Wayòm Ini a ap etidye. Yo kwè li te pran kou anglè nan Oxford . Gran frè Osama a, Salem bin Laden, te rete nan kapital Britanik la plizyè fwa tou, epi li te marye ak yon Anglèz la, Caroline Carey [17] (ki te mouri nan yon aksidan avyon an 1988) [18] . Nan jounal pèsonèl li a, Osama dekri vizit li te fè lakay William Shakespeare nan Stratford-upon-Avon ak santiman li genyen sou sivilizasyon oksidantal la (" yon sosyete diferan "poukont li, pou" moral san fren ki pa fè sa pa enpresyone l " [19] ."
Jèn gason an te etidye biznis ak teknik nan Inivèsite Wa Abdulaziz nan Djeddah soti 1974 rive 1978 [20] kote li te patisipe nan konferans Abdallah Azzam yo [21], epi li te rantre nan gwoup fanmi an nan mitan ane 1970 yo.
Pandan peryòd sa a, li te etidye tèks prensipal Wahabism yo [22] . Fòm Islam Sunni sa a, ki soti nan Arabi Saoudit, konsidere kòm patikilyèman di ak fondamantalis. Anplis de sa, li òganize ak estriktire lalwa Islamik nan sosyete Saoudit la. Se poutèt sa, elèv Saoudit yo enfliyanse pa Wahabism. ; nan kontèks sa a, li sanble natirèl ke bin Laden te tou [23] , [24] .
Lagè kont Sovyetik yo (1979-1989)
[modifye | modifye kòd]An 1979, pandan manm fanmi li te enplike nan pran kontwòl Gran Moske a nan Lamèk, Prens Turki bin Faisal Al Saud, ke yo te konnen sou non Turki al-Faisal, ki te chèf sèvis entèlijans Arabi Saoudit nan epòk sa a (soti 1977 rive 2001 ), anbasadè Saoudit nan Lond, epi pitit gason ansyen wa Saoudit Faisal bin Abdulaziz Al Saud (soti 1964 rive 1975 ), te pwoche bò kote l. Nan moman sa a, rejim Cha Iran an te fèk ranvèse pa yon revolisyon ki te mennen Ayatollah Khomeini sou pouvwa a, pandan Sovyetik la te anvayi Afganistan kèk mwa apre. Islamis te kòmanse parèt kòm yon fòs jeopolitik enpòtan nan Mwayen Oryan an . Anpil moujahidin te vin goumen nan Afganistan kont Sovyetik la, avèk sipò Arabi Saoudit, ki te wè sa kòm yon opòtinite pou gaye Wahabism, epi Pakistan atravè Sèvis Entèlijans li a, ki te prevwa tèt li alontèm nan tèt yon entènasyonal islamik nan lavni.[25]
Ofisyèlman, CIA a te kòmanse sipòte moujahidin yo an 1980, men dapre Robert Gates, sèvis entèlijans ameriken yo te kòmanse ede yo 6 mois anvan [26] . Dapre Zbigniew Brzezinski, Prezidan Carter, pou ki moun li te sèvi kòm konseye, te siyen premye direktiv sou asistans klandesten yo a nan dat...3 juillet 1979, san yo pa t gen entansyon pwovoke yon entèvansyon militè Sovyetik men yo te konnen ke èd sa a te fè li pi pwobab [27] . La27 décembre 1979 Lame Sovyetik la te anvayi Afganistan.
Prens Arabi Saoudit Turki al-Faisal te mande Ben Laden pou òganize depa volontè yo pou Afganistan ak deplwaman yo nan fwontyè Pakistan an. Lè jèn gason an rive, li dekouvri militan motive men mal òganize. Amatè te domine. Bin Laden rapòte ke li te kowòdone rive militan yo nan Peshawar atravè yon òganizasyon ki rele " Biwo Sèvis yo Li swadizan te etabli yon vrè òganizasyon epi li te bay konbatan yo fòmasyon militè ak ideolojik (kan antrènman, moske, lekòl) ansanm ak ekipman zam. Piti piti, yo di li te pran fanmi yo an chaj. Li te swadizan pran swen vèv yo epi li te bay timoun yo edikasyon relijye. Dapre Noam Chomsky, an reyalite, moujahidin yo te antrene, ame epi òganize pa CIA, sèvis entèlijans franse yo, peyi Lejip, Pakistan, elatriye, pou mennen yon lagè sen kont Sovyetik yo [28] .
Se konsa jèn gason timid la te vin gen plis konfyans, pandan prestij li t ap grandi. Li menm, yo rapòte li te patisipe nan kèk batay [29] . An 1989, yo te asasinen konseye ak zanmi li, Abdullah Azzam, Palestinyen an. Apre sa, Oussama bin Laden te jwenn tèt li nan tèt òganizasyon an. Li te vin baz Al-Qaeda, ki te byen vit transfòme an sant lojistik djihadis entènasyonal la, avèk kèk veteran Afganistan ki te al goumen sou lòt fron (nan Tchechenya ak Yougoslavi ). Pandan tout deseni sa a, bin Laden te regilyèman rapòte bay Prens Turki al-Faisal, li te fè plizyè vwayaj nan Arabi Saoudit pou rezon sa a.
Nan moman sa a, òganizasyon Bin Laden an te sèlman youn nan plizyè faksyon ki te egziste nan Afganistan, yon peyi ki te gouvène plis pa fòs tribi pase pa fòs ideolojik. Pandan ke yo te respekte yon vèsyon modere Islam nan anpil pati nan Afganistan, anpil moujahidin te mefye etranje ki t ap gaye Salafis . Kòmandan Massoud, an patikilye, te refize nenpòt alyans ak Bin Laden paske li te kwè li te sipòte Taliban yo, kont ki li t ap goumen, epi ke li te reprezante yon danje pou kominote entènasyonal la [30] , [31] . Osama bin Laden te aliyen tèt li ak Gulbuddin Hekmatyar, yon lidè fondamantalis lokal epi " prensipal benefisyè, dapre Noam Chomsky, nan 3,3 milliards dola èd (ofisyèl) Etazini te bay rebèl Afgan yo (yon kantite lajan apeprè ekivalan ke Arabi Saoudit te bay) » [32] . Hekmatyar te resevwa sipò tou nan men Pakistan nan moman sa a, ki te vle wè l nan tèt peyi a apre depa Sovyetik yo.
Nan mwa fevriye 1989, Sovyetik yo te anonse retrè yo nan Afganistan. Jihadis yo te deside kontinye batay la jiskaske yo te pran pouvwa a nan Kaboul . Sepandan, Etazini, apre yo te fin reyalize objektif yo, ak Arabi Saoudit, te sispann finansman masiv ak sipò lojistik yo an 1990 .[33]
Kraze ak Arabi Saoudit (1989-1993)
[modifye | modifye kòd]Oussama bin Laden retounen nan Arabi Saoudit, kote yo konsidere l kòm yon ewo. Li òganize konferans nan moske, lekòl ak inivèsite sou " djihad "kont lame Sovyetik la."[34]
Referans
[modifye | modifye kòd]- ↑ en Ilovepolitics.info
- ↑ « FBI ten most wanted fugitive »
- ↑ Robert Belleret, « ben Laden, héros secret de nombreux Tunisiens », Le Monde, Erreur de script : la fonction « modelDate » n’existe pas. ; « ben Laden et les nouveaux martyrs du Djihad », La Rivista del manifesto, Modèl:Numéro24, Erreur de script : la fonction « modelDate » n’existe pas. : « À toute cette population qui cherche à se rehausser symboliquement à ses propres yeux, faute de pouvoir remédier aux maux quotidiens qui l'assaillent, la défaite symbolique infligée à l'Amérique par ben Laden suffit pour en faire un héros, un héros en passe de devenir un martyr, un martyr en passe de se muer, avec le temps, en saint » ; Parti du travail belge (PTB) « Pour qui travaille Ossama ben Laden ? »], Solidaire, Modèl:Numéro36, Erreur de script : la fonction « modelDate » n’existe pas. : « Oussama ben Laden semble être devenu le héros d'une partie de la population du monde musulman qui, humiliée par des dizaines d'années d'oppression impérialiste, voit en lui un symbole de l'anti-impérialisme. Mais il faut distinguer entre la colère justifiée de la population à l'encontre des États-Unis et les motivations profondes d'un certain intégrisme musulman. »
- ↑ « « Le Hezbollah nie toute collusion avec Al-Qaïda » ». Archived from the original on 2008-04-07. Retrieved 2026-02-26.
- ↑ Mansur Escudero Bedate (es) (11 mars 2005). « Fatwa contre Oussama ben Laden, Al Qaida et ceux qui cherchent à justifier le terrorisme en se basant sur le Coran sacré ». Webislam.com. Archived from the original on 24 mai 2006. Invalid
|dead-url=11/12/2022(help); Check date values in:|date=, |archive-date=(help) - ↑ Empty citation (help)
- ↑ « Al Qaida vaincra (Flammarion Privé), l'histoire d'Al Qaida ». guillaume-dasquie.fr (in français).
- ↑ Martin Chulov (3 août 2018). « My son, Osama: the al-Qaida leader’s mother speaks for the first time » (in anglais). Retrieved 9/11/2025. Check date values in:
|access-date=, |date=(help) - ↑ « Insolite : dix choses à savoir sur Oussama ben Laden ». Jeune Afrique.
- ↑ « ben Laden, une fortune floue au service du terrorisme ». Le Figaro..
- ↑ « Site officiel du groupe ».
- ↑ Site officiel de l'entreprise. (in theworldjournal.com)
- ↑ Agence ATS, 9 novembre 2001.
- ↑ Jane Mayer (2001). « THE HOUSE OF BIN LADEN : A family's, and a nation's, divided loyalties. ». newyorker.com (in français). Archived from the original on 2007-02-22. Retrieved 2026-02-26. Unknown parameter
|month=ignored (help). - ↑ « Osama bin Laden’s Son is a Painter. America is His Muse. ». www.vice.com (in anglais). Retrieved 2022-12-10.
- ↑ « Société. Omar Ben Laden, fils d'Oussama Ben Laden, a trouvé refuge en Normandie et dans la peinture ». www.ledauphine.com (in français). Retrieved 2022-12-10.
- ↑ « Outcast disowned by his outraged family ». The Daily Telegraph. Retrieved 28-07-2020. Check date values in:
|access-date=(help). - ↑ « Al Qaida vaincra (Flammarion Privé), l'histoire d'Al Qaida ». guillaume-dasquie.fr (in français).
- ↑ « Journal shows Bin Laden developed disdain for the west in Stratford-upon-Avon ». 1 novembre 2017. Check date values in:
|date=(help) - ↑ Alain Gresh, « La mort d’Oussama ben Laden », Nouvelles d’Orient, dans les blogs du Monde diplomatique, 2 mai 2011.
- ↑ {{Atik}} : paramètre «
titre» manquant, paramètre «périodique» manquant, paramètre «date» manquanttitrepériodiquedate - ↑ « Fils d'un riche entrepreneur saoudien, Oussama ben Laden était devenu l'homme le plus recherché du monde ». France Tv Info..
- ↑ « L'Arabie saoudite, privée de printemps arabe? ». Le monde des religions. Archived from the original on 2014-07-14. Retrieved 2026-02-26..
- ↑ « Comment la mouvance salafiste carbure aux pétrodollars saoudiens ». France 24..
- ↑ Olivier de la lage,Geopolitique de l'Arabie Saoudite complexe 2006, 140p.
- ↑ Robert Gates, From the Shadows, Simon & Schuster (1997)
- ↑ Le Nouvel Observateur, Modèl:Numéro, du 15 au 21 janvier 1998, p. 76.
- ↑ Noam Chomsky, De la propagande, Entretiens avec David Barsamian, collection Fait et cause, Fayard (2002), p. 9.
- ↑ Selon le témoignage d'un de ses hommes paru dans le journal Le Monde du 7 décembre 2001.
- ↑ « Il y a dix ans, le commandant Massoud était assassiné ». France Soir. Archived from the original on 2014-07-14. Retrieved 2026-02-26..
- ↑ « Pakistan: les nouveaux talibans entre deux feux ». Alternatives-Internationales. Archived from the original on 2013-07-01. Retrieved 2026-02-26..
- ↑ Noam Chomsky, Israël, Palestine, États-Unis : Le triangle fatidique, édition remise à jour (mars 1999), p. 10.
- ↑ Nouvel observateur n.1732 du 15 au 21 Janvier 1998 76P
- ↑ La guerre saint au therrorisme de Jakob Gottschau