Leila Schneps
Directeur ou directrice de recherche au CNRS |
---|
Nesans | |
---|---|
Ti non |
Catherine Shaw |
Nasyonalite | |
Fòmasyon | |
Aktivite | |
Enfant |
Coralie Colmez (en) |
travay pou | |
---|---|
Mèt |
John Coates (en) |
Direktè tèz |
Guy Henniart (en) |
Gen relasyon ak |
Alexandre Grothendieck (en) |
Sit wèb |
Leila Schneps, ki fèt 22 desanm 1961 nan Waltham, Massachusetts, se yon matematisyen amerikèn k ap viv an Lafrans. Direktè rechèch CNRS nan Enstiti Matematik Jussieu, li espesyalize nan teyori nonb . Anplis aktivite rechèch li yo, li pibliye yon liv ak atik sou itilizasyon ak abi matematik nan ka asasen, epi, anba psedonim Catherine Shaw, li se otè woman polisye ki gen yon tèm matematik.
Fòmasyon
[modifye | modifye kòd]Leila Schneps jwenn yon B. GENYEN. nan matematik, lang ak literati alman nan Inivèsite Harvard an 1983, answit li te fini etid inivèsitè li an Frans. Li te jwenn yon twazyèm sik doktora nan matematik nan Inivèsite Pari-Sid (Orsay) an 1985 [1], avèk yon tèz sou fonksyon L p -adik ki tache ak koub eliptik [2], yon doktora nan matematik an 1990 [3] avèk yon tèz sou fonksyon L p -adik ak gwoup Galois [4] ki te swiv pa yon abilitasyon inivèsitè nan Inivèsite Franche-Comté an 1993, avèk yon tèz sou teyori Galois envès [5] , [6] .
Karyè
[modifye | modifye kòd]Leila Schneps te okipe plizyè pozisyon ansèyman an Frans ak an Almay jiskaske li te jwenn doktora li an 1990; Li te pase lane 1987 nan Enstiti Max-Planck nan Bonn, epi an 1990 li te travay kòm asistan postdoktora nan Enstiti Federal Swis pou Teknoloji nan Zurich . An 1991, li te jwenn yon pozisyon pèmanan kòm chèchè nan Sant Nasyonal pou Rechèch Syantifik, ke yo te plase nan Inivèsite Franche-Comté nan Besançon jiska 1999 epi apre sa nan Inivèsite Pierre et Marie Curie (Inivèsite Sorbonne ). Pandan ane 1990 yo, Schneps te fè rechèch vizit nan Inivèsite Harvard, Enstiti pou Etid Avanse nan Princeton, ak MSRI nan Berkeley . [7]
Travay
[modifye | modifye kòd]Leila Schneps pibliye atik sou plizyè aspè nan teyori analitik nonb depi fen ane 1980 yo. Premye travay li yo te eksplore fonksyon L p -adik ki t ap vin sijè premye tèz li a, apre sa li te kontinye travay li nan yon domèn ki gen rapò, fonksyon zeta.
Depi fen ane 1990 yo, li te konsantre sou plizyè aspè nan teyori Galois, tankou gwoup Galois, aksyon gwoup Galois jewometrik, ak teyori Galois envès e yon matematisyen te refere li kòm « jeomèt aritmetik... ki te anseye m pi fò nan sa m konnen sou aksyon Galois sou gwoup fondamantal varyete yo» . Rechèch li a te mennen l etidye teyori Grothendieck-Teichmüller epi li te vin manm yon gwoup ki te vize prezève travay ak istwa Alexander Grothendieck . Dènye travay li yo envestige plizyè aspè nan aljèb Lie.
Liv
[modifye | modifye kòd]Leila Schneps te kontribye tou nan plizyè travay matematik nan teyori nimewo. Li te modifye yon seri nòt lekti sou teyori Grothendieck sou desen timoun yo epi li te kontribye yon atik nan seri a . Li te edite yon tèks sou pwoblèm envès Galois la ansanm ak yon liv sou gwoup Galois yo . Li se ko-otè yon tèks sou teyori kò komitatif yo epi ko-editè yon lòt sou teyori Grothendieck-Teichmüller .
Liv Leila Schneps la , Math on Trial: How Numbers Get Used and Abused in the Courtroom, ke li te ko-ekri ak pitit fi li, matematisyen Coralie Colmez vize yon odyans ki pi laj, epi li itilize dis ka tribinal pou montre kijan matematik, e espesyalman estatistik, ka afekte rezilta pwosedi kriminèl yo, sitou lè yo pa byen aplike oswa entèprete yo. Malgre li pa ekri kòm yon liv lekòl, gen kèk kritik ki twouve li apwopriye pou elèv yo, kòm yon entwodiksyon sou sijè a ak pou « pou fè moun reflechi, pale e menm diskite sou pwoblèm yo idantifye yo »; yon lòt dakò, li di «Yo jwenn bon balans lan pou bay ase matematik pou espesyalis la ka verifye detay yo, men pa twòp pou yo akable lektè jeneral la.» epi yon lòt jwenn liv ki apwopriye « pou paran k ap eseye ede adolesan yo ak etid matematik yo – oubyen dwa yo vre».
Malgre ke pifò evalyasyon yo te pozitif, te gen kèk kritik konsènan senplifikasyon twòp enfliyans matematik nan pwosesis konplèks yon esè. Yon evalyatè jwenn ke, byenke deskripsyon liv la sou feblès kèk sijè matematik prezante nan tribinal yo valab, tèks la mete aksan sou wòl matematik nan pwosedi legal yo, ki tradisyonèlman enplike analiz prèv epi ki gen estanda predefini pou tretman sèten kalite prèv. Yon lòt sijere ke liv la enfliyanse pa seleksyon ka otè a pou montre yon « dosye dezastre sou sous move jijman yo ", kidonk yo pa bay ase pwa a efè rebalansman tradisyonèl ki enèran nan pwosedi legal yo - tankou kesyonman prèv ak opinyon ekspè pa avoka advès la, ak wòl jij apèl yo nan enfliyanse konduit jij yo fas a divès temwayaj nan men ekspè oswa temwen òdinè.
Tradiksyon
[modifye | modifye kòd]Leila Schneps tradui plizyè liv ak atik an fransè an anglè, tankou Envitasyon nan matematik Fermat-Wiles, Teyori Galois, Yon matematisyen k ap lite ak syèk li a, Teyori Hodge ak jewometri aljebrik konplèks II, Fonksyon L p-adik ak reprezantasyon p-adik , ak Metòd renormalizasyon: fenomèn kritik, kaos, estrikti fraktal .
- ↑ « Leila Schneps ». Mathematics Genealogy Project. Retrieved 2013-12-22.
- ↑ Schneps, Leila (1987-01). « On the μ-invariant of p-adic L-functions attached to elliptic curves with complex multiplication ». p. 20–33. ISSN 0022-314X. doi:10.1016/0022-314X(87)90013-8. Retrieved 2013-12-22. Check date values in:
|date=
(help) - ↑ « Fonctions l p-adiques, et construction explicite de certains groupes comme groupes de Galois ». Theses.fr. Retrieved 2013-12-23.
- ↑ Schneps; Henniart (1990). « Fonctions L p-Adiques, et Construction Explicite de Certains Groupes Comme Groupes de Galois ». [S.l.]: Université Paris Sud. Archived from the original on 2019-12-08. Retrieved 2013-12-18.
- ↑ « Archives des habilitations à diriger des recherches (HDR) soutenues au LMB ». Laboratoire de mathématiques de besançon. Archived from the original on 2016-04-13. Retrieved 2014-01-01.
- ↑ Schneps, Leila. « Curriculum Vitae » (PDF). Archived from the original (PDF) on 2014-03-09. Retrieved 2013-12-22.
- ↑ « Grants Awarded in 1998 ». France Berkeley Fund. Archived from the original on 2014-03-09. Retrieved 2014-01-02.