Henri Christophe

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
(Depi paj redireksyon « Wa Kristòf »)
Aller à la navigation Aller à la recherche
Henri I
(Henri Christophe)
Image illustrative de l’article Henri Christophe
Non nesans Henri Christophe ak Anri Kristòf
Fonksyon
1) Wa Ayiti
28 desanm 1806 – 8 oktòb 1820
(13 ane, 10 mwa ak 31 jou)
Dat kouwonman: 2 jen 1811
Predesesè: Jacques I (anperè)
Siksesè: Henri II
Nesans
Sen Jòj
Lanmò (ak 53 ane)
Milo Ayiti
Nasyonalite Ayisyen

Konjwen: Marie-Louise Coidavid
Pitit: François-Ferdinand
Françoise-Améthyste
Marie-Blézine
Anne-Athénaïre
Victor-Henri
Armand-Eugène

Konpleman
Remak

Henri Christophe, ke yo rele tou Henri I, ki te fèt 6 oktòb 1767 nan peyi Grenad epi ki mouri 8 oktòb 1820 nan Milo (Ayiti), se yon solda ayisyen pandan Revolisyon Ayisyen ak dirijan ki te premye wa Ayiti ant 1806 ak 1820, nan pati nò peyi a.

Li te premye goumen an 1779 nan kò chasè volontè ki soti Sendomeng, pandan syèj Savannah pandan Lagè Endepandans Ameriken an, sou lòd Amiral d'Estaing ak chèf deta li a- Majò, Vikonte François de Fontanges. Answit, pandan Revolisyon Fransè a (1789-1804) ak Revolisyon Ayisyen an (1791-1804), li te goumen anba lòd jeneral Toussaint Louverture.

Apati soulèvman esklav 1791 la, li monte sou pouvwa a nan ranje Lame Revolisyonè Ayiti. Revolisyon an te reyisi jwenn endepandans nan men Lafrans an 1804. Pandan ekspedisyon franse a nan Sendomeng, li te mete tèt ansanm ak fòs Jeneral Jean-Jacques Dessalines, e li te patisipe nan defèt final la Frans.

Apre deklarasyon endepandans ak pwoklamasyon Premye Anpi Ayiti a, Christophe te monte kòm jeneral an chèf e li te fè sèman bay Dessalines, kounye a anperè sou non Jacques I. An 1805, li te patisipe sou lòd Dessalines nan pran Sen-Domeng (aktyèl Repiblik Dominikèn), kont fòs franse yo ki te akeri koloni Panyòl la nan Trete Bâle (1795). Apre asasina anperè an 1806, Christophe pran retrèt li nan Plaine-du-Nord e li kreye yon gouvènman separe ak gouvènman jeneral Alexandre Pétion, ki enstale nan Sid. Otoproklame Regent Eta enperyal la, li te vin 28 desanm 1806, Souveren ak Jeneralisim fòs tè ak lanmè nan Eta Ayiti nan Nò. Bò kote l, Pétion te eli Prezidan Repiblik Sid la. Nan dat 17 fevrye 1807, Christophe, ki te vle lejitimize pouvwa li jan Dessalines te fè anvan an, tabli yon sèten estabilite, tabli yon monachi konstitisyonèl epi pwoklame tèt li Wa peyi d Ayiti sou non Henri I.

Nan langaj chak jou, li pi tou senpleman rele "Wa Christophe". Premye wa nan listwa ayisyen an, li tabli yon sosyete ki estab sou modèl restorasyon an Frans. Li te etabli yon nouvo noblès epi li te konfiske privilèj ansyen noblès enperyal la. Nan konfli ak rejim repibliken Petyon an, li te dirije yon lagè devastatè ki te dire depi tonbe nan Anpi a jiska tonbe nan monachi a, soti nan 1807 a 1820. Nan kad politik li nan Wayal Corvée, oswa travay fòse, Wayòm nan sòti. revni li nan pwodiksyon agrikòl, sitou sik. Pou pwoteje tèt li kont marin franse a, wa a konkli yon akò ak Wayòm Ini a.

Malad ak enpopilè nan fen rèy li a, wa a te komèt swisid sou 8 oktòb 1820 nan kòmansman Revolisyon Nò a. Yo antere l toupre palè li Sans Souci. Kèk jou apre, pitit gason l 'ak eritye, Henri II te asasinen pa ensije. Jeneral sid Jean-Pierre Boyer, siksesè Pétion, te pwofite okazyon sa a pou l anvayi Nò epi reyini Ayiti e answit tout zile Ispanyola.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Henri Christophe fèt nan lane 1767 te souvan diskite. Selon sèten istoryen, li fèt nan vil Kap Ayisyen. Pitit yon manman esklav ak yon nonm lib ki te rele Kristòf, yo te mennen li nan Nò Santo Domengo kòm esklav. Nan lane 1779, li te sèvi nan fòs lame fransè yo, chasè volontè yo nan Santo Domengo pandan Revolisyon Amerikèn an tankou yon tanbou. Yo goumen nan batay Savannah.[1]

Lè Kristòf te granmoun, li te travay kòm yon mason, maren, sèvè ak fabrikan biya. Yon istwa popilè rakonte li te travay ak jere konpayi La Couronne, yon otèl-restoran nan Kap Fransè, premye kapital nan koloni fransèz Sen Domeng ak gwo vil kolonyal.

Endepandans[modifye | modifye kòd]

Pandan revòlt la nan lane 1791, li te distenge tèt li epi li te vin yon ofisye. Li te goumen pandan kat (4) ane nan Nò avèk Tousen Louvèti. An 1802, yo nonmen li jeneral. Men, lè Louvèti te ekri premye konstitisyon ayisyen an, Fransè yo te refize pèmèt Ayiti pran endepandans li epi yo te deklare lagè sou Louvèti, ki te refize kapitile. Kristòf ak yon lòt jeneral rele Janjak Desalin alye ak Fransè yo kont Louvèti. An 1802, Louvèti te bat ak kaptire pa Fransè yo ak depòte an Frans. An 1803, Desalin vin gouvènè jeneral ann Ayiti, li bat Fransè yo ki bese devan rebelyon an.

Ant 1791 ak 1804, Revolisyon Ayisyen an kont kolon fransè yo te anraje. Aprè echèk ekspedisyon Lafrans an 1803,Jan Jak Desalin pwoklame endepandans Ayiti.

Pandan Anpi[modifye | modifye kòd]

Estati Henri Christophe sou chwal li nan Pòtoprens.

8 oktòb 1804,Jan Jak Desalin, gouvènè jeneral an Ayiti, te pran tout pouvwa ak pwoklame tèt li anperè nan Kap Ayisyen sou non Jak Premye. Li te Premye Anpi an Ayiti. An 1805, twoup fransè yo te toujou estasyone nan pati lès nan zile a (kounye a Repiblik Dominikèn), kote yo te dirije pa ofisye fransè MariLwi Feran. Feran te mobilize twoup li yo epi li te bay lòd pou yo sezi tout timoun nwa tou de sèks ki poko gen laj 14 zan pou vann tankou esklav. Lè li aprann aksyon sa a, Desalin vin fache e li deside anvayi Santo Domengo. Twoup li yo piye plizyè vil, tankou Ázua ak Moca, epi yo fini sènen vil Santo Domengo, gwo fò Fransè yo.

Monte sou pouvwa[modifye | modifye kòd]

Nan pòtrè sa a penti pa yon atis alman nan lakou wayal la, Henri pote gwo kwa lòd wayal la ak militè Saint-Henry.

Li te yon prezidan epi yon wa ayisyen sou non "Anri I" oubyen "wa Kristòf".

Malgre jefo li pou pwomouvwa edikasyon epi kreye lwa ("Kòd Anri"), Anri te yon wa ki pa te popilè; Wayòm li te toujou nan zen avèk Repiblik Sid la, Petyon te vin prezidan Repiblik Ayiti.

Li te konstwi Palè San-Sousi a. Li te konstwi tou Chapèl Wayal Milo, ki fè pati Palè San-Sousi, toupre Sitadèl-Laferyè nan Milo.

Nan fen manda li, moun yo te tounen do ba li ak tout refòm li te vle poze pou ekonomi Wayòm Ayiti an.

Li te frape avèk yon kriz apoleksi. Li te vin kokobe.

Anri tiye tèt li ak yon bal, nan yon mès nan yon legliz li te bati. Yo antere li nan Sitadèl-Laferyè la. Jan-Pyè Bwye, prezidan "sid la" lan ap pran pouvwa a pa fòs e pwoklame ke pati nò a ap ratache avèk Repiblik Ayiti 26 oktòb ki swiv lan. Piti gason li an te pran pa ensije yo, madanm ni ak pitit fi li a tal refijiye nan Itali.

Desandans[modifye | modifye kòd]

Wa Anri te gen 5 pitit avèk madanm li, larenn lan Mari-Lwiz Kwadavid :

  1. S.A.R. prens Franswa-Fèdinan (1794-1814), san timoun.
  2. S.A.R. prensès Franswaz-Ametis Kristòf (1798-1840), san timoun.Prensès Atenayiz Kristòf (1800-1839), san timoun.
  3. S.A.R. prens Viktò-Anri Kristòf (1804-1820), prens wayal, san timoun.
Fotografi prezidan Pierre Nord Alexis (1820-1910), pitit-pitit gason Henri Christophe.

Li te gen lòt timoun, ilejitim, ki soti nan mètrès diferan :

  1. S.A.R. Blezin Jòj Kristòf (1797-1866), ki te lejitimize nan nesans ak tit prensès. Li marye ak yonn nan jeneral papa li yo, Jeneral Nò Aleksi (1787-1840) ak ki moun li te gen yon pitit gason :
    1. S.A.R. Pyè-Nò Aleksi (1820-1910), Prezidan Repiblik Ayiti (1902-1908). Youn nan pitit li yo, Jak-Edwa Aleksi (ki fèt an 1947) te Premye minis (1999-2001 ak 2006-2008).
  2. S.A.R. Pyè-Ejèn Kristòf (1800-1819), ki te lejitimize ak fèt prens. Li te dezyèm nan lòd la nan siksesyon soti nan 1814 jiska lanmò li.
  3. S.A.R.Fèdinan Kristòf (1775-1815), ki te lejitimize ak fèt prens. Youn nan pitit li yo, Michèl Benèt[2], pitit fi biznismann Enès Benèt[3], marye prezidan lavi ak diktatè Jan Klod Divalye, ak te premyè dam Ayiti ant 1980 ak 1986.
  4. S.A.R. Jan Kristòf Anri (1783-1814), marye avèk Antwanèt yonn nan medam onè yo Mari-Lwiz Kwadavid, maryaj konteste pa wa a. Yo te toujou gen 2 pitit gason :
    1. Jozèf-Lakòs Anri (1805-1901). Youn nan pitit li yo, Lakòs Anri Satine (1931-2008), te yonn nan mesye ki pi fè pè ann Ayiti.
    2. Kristòf Anri (1808-1887).

Reprezantasyon wa Henri[modifye | modifye kòd]

Aimé Césaire fè li ewo nan yon pyès teyat : La Tragédie du roi Christophe an 1963.

Ekriven kiben an Alejo Carpentier fè wa Kristòf yon pwotagonis santral twazyèm pati woman li ki pibliye an 1949.

Powèt la ak otè nan Sent Lisi, Derek Walcott (pri Nobèl literati 1992), pibliye an 1949, nan laj 19 ane, premye pyès teyat li ki rele Anri Kristòf: A Chronicle in Seven Scenes (Anri Kristòf : une chronique en sept scènes).

Eme Sezè te fèt Anri Kristòf ewo yon pyès teyat : La Tragédie du roi Christophe an 1963.

Bibliyografi[modifye | modifye kòd]

  • Jacques-Alphonse Mahul, Annuaire nécrologique, ou Supplément annuel et continuation de toutes les biographies ou dictionnaires historiques, 2e ane, 1821, Paris : Ponthieu, 1822, p. 318-330 [1]
  • Leconte, Vergniaud. Henri Christophe dans l'Histoire d'Haiti, Paris, 1931.
  • Hélène Maspero-Clerc, Un journaliste contre-révolutionnaire Jean-Gabriel Peltier (1760-1825), Société des Études Robespierristes, Paris, 1973.
  • Tugdual de Langlais, Marie-Étienne Peltier, Capitaine corsaire de la République, Éd. Coiffard, Nantes, 2017, 240 p. (ISBN 9782919339471).

Referans[modifye | modifye kòd]

  1. Vastey, Baron de (1819). Imprimerie Royale, ed. Essai sur les Causes de la Révolution et des Guerres Civiles en Haïti. Sans Souci. p. 160. 
  2. Georgie Bennett
  3. Ernest Bennett

Lyen deyò[modifye | modifye kòd]

Jean-Jacques Dessalines (1804–1806)Henri Christophe (1806-1807)Bruno Blanchet (1807, enterim)Alexandre Pétion (1807-1818)Jean-Chrisostôme Imbert (1818)Jean-Pierre Boyer (1818-1843)Charles Rivière Hérard (1843-1844)Philippe Guerrier (1844-1845)Jean-Louis Pierrot (1845-1846)Jean-Baptiste Riché (1846)Céligny Ardouin (1846-1847)Faustin Soulouque/Faustin Ie (1847-1859)Fabre Geffrard (1859-1867)Nissage Saget (1867)Sylvain Salnave (1867-1869)Nissage Saget (1869-1874) • Konsèy Sekretè deta (1874)Michel Domingue (1874-1876) • Komite revolisyonè epi gouvènman pwovizwa (1876)Pierre Théoma Boisrond-Canal (1876-1879)Joseph Lamothe (1879)Florvil Hyppolite (1879)Lysius Salomon (1879-1888)Pierre Théoma Boisrond-Canal (1888, enterim)François Denys Légitime (1888-1889)Monpoint Jeune (1889, enterim)Florvil Hyppolite (1889-1896) • Konsèy Sekretè deta (1896)Tirésias Simon Sam (1896-1902)Tirésias Simon Sam (1896-1902)Cincinnatus Leconte (1902, enterim)Pierre Théoma Boisrond-Canal (1902)Pierre Nord Alexis (1902-1908) • Komisyon lòd piblik (1908)François C. Antoine Simon (1908-1911)Cincinnatus Leconte (1911-1912)Tancrède Auguste (1912-1913) • Konsèy Sekretè deta (1913)Michel Oreste (1913-1914)Edmond Polynice (1914)Oreste Zamor (1914)Edmond Polynice (1914)Joseph Davilmar Théodore (1914-1915)Jean Vilbrun Guillaume Sam (1915) • Komite revolidyonè (1915)Philippe Sudre Dartiguenave (1915-1922)Louis Bornó‎ (1922-1930)Louis Eugène Roy (1930, enterim)Sténio Vincent (1930-1941)Élie Lescot (1941-1946)Franck Lavaud (1946, enterim)Léon Dumarsais Estimé (1946-1950)Franck Lavaud (1950, enterim)Paul Eugène Magloire (1950-1956)Nemours Pierre-Louis (1956-1957, enterim)Franck Sylvain (1957, intérim)Léon Cantave (1957) • Gouvernement collégial (1957)Léon Cantave (1957)Daniel Fignolé (1957, enterim)Antonio Kébreau (1957)François Duvalier (1957-1971)Jean-Claude Duvalier (1971-1986)Henri Namphy (1986-1988)Leslie Manigat (1988)Henri Namphy (1988)Prosper Avril (1988-1990)Hérard Abraham (1990, enterim)Ertha Pascal-Trouillot (1990-1991, enterim)Jean-Bertrand Aristide (1991)Raoul Cédras (1991)Joseph Nérette (1991-1992, enterim)Marc Bazin (1992-1993, enterim)Jean-Bertrand Aristide (1993-1994)Émile Jonassaint (1994, enterim)Jean-Bertrand Aristide (1994-1996)René Préval (1996-2001)Jean-Bertrand Aristide (2001-2004)Boniface Alexandre (2004-2006, enterim)René Préval (2006-2011)Michel Martelly (2011-2016)Jocelerme Privert (2016-2017, enterim)Jovenel Moïse (2017-2021)