Justin Lhérisson

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib
Justin Lhérisson
Image illustrative de l’article Justin Lhérisson
Fonksyon avoka, jounalis, ekriven, lyodansè
Nesans
Pòtoprens
Lanmò (ak 34 ane)
Pòtoprens Ayiti
Nasyonalite Ayisyen
Domèn dwa, literati

Alexis Michel Justin Lhérisson, rele Justin Lhérisson (an kreyòl ayisyen : Jisten Lerison), ki fèt 10 fevriye 1873 nan Pòtoprens epi ki mouri 15 novanm 1907[1], se yon avoka, jounalis, ekriven, lodyansè ayisyen.

Li te konsidere kòm premye moun ki te retranskri lodyans alekri.

Biyografi[modifye | modifye kòd]

Justin Lhérisson vin yon jounalis nan laj 16 an ak bòs laprès nan travay dis (10) ane pita. Li kreye pwòp jounal li, Le Soir kote li te kòmanse pibliye premye lodyans li yo nan lane 1899, avèk konplisite Fernand Hibbert.[1] Konsa li te kontribiye anpil pou fè konnen estil literati sa ki soti nan kilti ayisyèn an ki ta vle sanble ak kont. Anvan li, lodyans lan te nan bouch sèlman.

Men yo konnen li sitou pou moun ki te ekri pawòl im nasyonal la. Nan lane 1903, li konpoze la Dessalinienne (Ladesalinyèn) sou okazyon an nan santyèm nan endepandans ayisyèn. Se powèm lan lè sa a adopte tankou im nasyonal la nan peyi Ayiti.

Pandan ke li te mouri byen bonè nan laj de 34 ane an 1907, jounal li a kontinye ap pibliye lodyans li yo jis nan lane 1908.

Ekriven an Georges Anglade, ki teyorize lodyans yo nan ane 1990-2000 yo, konsidere li tankou mèt lodyans.[1]

Zèv li yo[modifye | modifye kòd]

Rekèy pwezi[modifye | modifye kòd]

  • 1892 : Myrtha
  • 1893 : Les Chants de l’aurore
  • 1893 : Passe-Temps

Woman[modifye | modifye kòd]

  • 1905 : La Famille des Pitite-Caille (Les fortunes de chez nous), Pòtoprens : Héraux, 1905 ; redisyon Pari: Firmin-Didot, 1929 ; Pòtoprens : enprimri des Antilles, 1963 ; Pòtoprens : edisyon Presses Nationales d’Haïti, 2005.
  • 1906 ː Zoune chez sa ninnaine et dans la vie, Pòtoprens : A.A. Héraux, 1906 ; redisyon Pòtoprens : enprimri Dorsinville, 1953 ; Pòtoprens : Presses Nationales d’Haïti, 2005.[2]

Referans[modifye | modifye kòd]

  1. 1,0 1,1 et 1,2 (franse) fr+(angle) en Georges Anglade (2006). Educa Vision, ed. Rire haïtien : les lodyans de Georges Anglade / Haitian laughter : a mosaic of ninety miniatures in French and English. Coconut Creek, FL. ISBN 9781584323594. , p. 10-11
  2. (franse) fr « « Zoune chez sa ninnaine » de Justin Lhérisson ». lenouvelliste.com. 30 me 2014. Archived from the original on 2019-12-23. Retrieved 24 desanm 2019. 

Lyen deyò[modifye | modifye kòd]